Debatt
Barn
17 februari 2017 kl 08:59

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Otydligt uppdrag ger stora skillnader i förskolan

Förskolan är det första steget i utbildningssystemet och ska väcka barnens lust att lära. I flera granskningar som Skolinspektionen gjort ser vi problem i dialogen kring förskolans uppdrag. Det riskerar att leda till skillnader i kvalitet i förskolors pedagogiska arbete.

Det här är en opinionstext

Skolinspektionen har idag, fredag, lämnat sin andra regeringsrapport i ett treårigt uppdrag där vi granskar förskolan. Årets rapport grundas på tio kvalitetsgranskningar. 

Den samlade bilden är att det finns betydande olikheter i hur förskolor arbetar med det pedagogiska uppdraget. Olikheterna kan hänga samman med styrningen av verksamheten. I flera fall saknar olika nivåer i styrkedjan – huvudman, förskolechef, förskollärare – en gemensam bild av förskolans uppdrag. Bland annat kan dialogen vara otillräcklig mellan huvudmännen och förskolecheferna om mål och förväntningar rörande förskolornas arbetssätt. En orsak kan vara att huvudmän uppfattar förskolans uppdrag som ”svårt” och ”inte mätbart jämfört med exempelvis grundskolans.

Förskolan är mycket uppskattad och många vårdnadshavare är nöjda. Vårdnadshavarnas förtroende är viktigt att värna. Men förskolans kvalitet behöver också bedömas i förhållande till ambitionerna i förskolans läroplansuppdrag. Förskolan är en egen skolform som ska ge barnen trygghet och stimulans. I läroplanen betonas uppdraget att tidigt stimulera barns lärande och fler mål har tillkommit. 

Regeringsrapporten innehåller flera viktiga resultat. Några exempel:

  • Hur undervisning ska utformas i förskolan behöver klargöras.

Undervisning i förskolan, ska inte jämföras med skolans, men det ska vara en målstyrd process som förskollärare leder. Det handlar om att planera arbetet med målen i läroplanen som självklar utgångspunkt. I annat fall riskerar barnen att gå miste om viktiga lärandetillfällen. Men många förskolor i våra granskningar diskuterar inte undervisning i någon större omfattning. Flera har inte heller fått vägledning kring detta. 

  • Få kommuner har en resursfördelning med socioekonomiska inslag. 

Förskolan och möjligheter till lärande är viktig för att kompensera för olikheter i barnens uppväxtvillkor. Resurserna till förskolorna måste därför fördelas på ett sätt som utjämnar barnens olika förutsättningar. Men vi ser att endast en tredjedel av kommunerna har socioekonomiska inslag i sina resursfördelningsmodeller och få har strategier för uppföljning. 

  • Många förskolor arbetar inte aktivt med jämställdhetsuppdraget.

Förskolan har ett uppdrag att motverka traditionella könsmönster och beteenden och ska arbeta med att låta barnen pröva och utveckla förmågor utan att de begränsas av könsstereotypier. Vi ser att förskolor arbetar med frågor om likabehandling men inte aktivt med det specifika jämställdhetsuppdraget. Det leder ibland till att barnen inte får aktiv vägledning till att pröva olika intressen och förmågor. 

Huvudmännens agerande är avgörande för hur ambitionerna i förskolans läroplan får genomslag. Det är viktigt att alla huvudmän ger sina förskolechefer goda förutsättningar för att de i sin tur ska kunna ge stöd till förskollärare som i slutändan är de som ska omsätta det viktiga och breda läroplansuppdraget. Om denna styrkedja inte finns på plats uppstår skillnader i tolkningar och risk för att alla barn inte får samma förutsättningar för sitt lärande. 

Vi uppmanar huvudmän och förskolechefer att ta del av vår regeringsrapport och bedöma om det behövs fler insatser för att ge alla barn goda och lika möjligheter till att aktivt lära i förskolan.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 17 februari 2017 kl 08:59
Uppdaterad: 17 februari 2017 kl 12:57

Skribenter

Helén Ängmo
generaldirektör, Skolinspektionen
IngBeth Larsson
projektledare, Skolinspektionen