Debatt
Ekonomi
28 maj 2014 kl 05:30

Denna artikel publicerades för 6 år sedan

Otryggheten skrämmer bort nya företagare

Nyföretagandet har sjunkit de senaste två åren. En orsak till det är det är för otryggt att driva eget. Det statliga socialförsäkringssystemet behöver anpassas bättre till egenföretagare.

Det här är en opinionstext

Sverige ligger i dag på toppnivå vad gäller viljan att starta företag. Attityderna till företagande är positiva. Många startar eget företag för att kunna förverkliga sin dröm eller påverka sin arbetsmässiga situation. Företagandet är viktigt inte bara för företagaren. För Sverige betyder nya företag miljardbelopp i skatteintäkter, som bidrar till vård, skola och omsorg.

Genom Nyföretagarcentrum startas årligen omkring 10 000 nya livskraftiga företag. Överlevnaden bland dessa företag är mycket hög. Efter tre år är över 80 procent fortfarande aktiva och färre än en procent har gått i konkurs.

Hela 45 procent av nyföretagarna som ges rådgivning för start av företag är under 35 år, en femtedel utlandsfödda och fler än hälften är kvinnor. Här finns alltså unga, en stor grupp utlandsfödda och många kvinnor som lägger grunden till vår framtid.

Omkring 60 000 företag startas årligen, men antalet nystartade företag i landet borde vara högre. Sverige ligger i princip och stampar på samma nivå som år 2000. Trots en ökning under delar av 2000-talet har nyföretagandet åter sjunkit de senaste två åren. En starkt bidragande orsak till detta är svårigheterna med finansiering för företagare. Vi skulle behöva ett omfattande mikrolånesystem på samma sätt som finns i många andra länder.

En annan orsak till att vi inte får tillräcklig skjuts i företagandet är det statliga socialförsäkringssystemet som fortfarande är anpassat för anställda. Utan ett gott skydd kan företagandet bli en ekonomisk mardröm om man drabbas av sjukdom eller olycka. Samma sak gäller när det är dags att varva ner och gå pension.

Detta framgår tydligt av Folksams rapport Driftig, men otrygg som presenteras i dag. Målet med rapporten har varit att få en bild av hur företagarna prioriterar sin egen trygghet. Den bygger på en intervjuundersökning bland 500 småföretagare med högst 19 anställda, som genomförts av Ipsos. Svaren gav följande bild av småföretagarnas vardag:

• Tre av fyra småföretagare är män. De har en genomsnittlig månadsinkomst på 35 800 kronor. Kvinnliga företagare har väsentligt lägre inkomst, 24 800 kronor/månad, medan manliga företagare kommer upp i 39 600 kronor/månad. En skillnad på 14 800 kronor.

• En fjärdel av småföretagarna har anställda.  

• Maskorna i småföretagarnas trygghetsnät är mycket stora och särskilt för kvinnliga företagare. Knappt hälften av företagarna har en privat liv- och olycksfallsförsäkring. Endast en tredjedel har en kompletterande sjuk- eller inkomstförsäkring som gäller vid arbetslöshet. Och en fjärdedel av småföretagarna saknar ett eget pensionssparande. 

• Småföretagare som endast förlitar sig på det statliga socialförsäkringssystemet får 16–38 procent lägre ersättning vid sjukdom jämfört med en privatanställd tjänsteman med kollektivavtal. Vid arbetsskada och arbetslöshet är skillnaden 30–46 procent och pensionen blir 24–35 procent lägre.

Det krävs alltså att företagare inte tar tryggheten för given och själva förbättrar sitt skydd för det oförutsedda. Men riksdag och regering får heller inte tappa bort företagarna. Regeringen har förbättrat sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen för företagare år 2010. Men som rapporten visar är skillnaden i trygghet mellan företagare och anställda fortfarande allt för stora. Ska fler våga ta steget till eget företag, vilket Sverige behöver, får reformarbetet inte avstanna.  

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 28 maj 2014 kl 05:30
Uppdaterad: 28 maj 2014 kl 09:25

Skribenter

Harry Goldman
vd Nyföretagarcentrum Sverige
Håkan Svärdman
välfärdsanalytiker Folksam