Debatt
Läkare
22 februari 2020 kl 05:05

Oskuldskontroller hör inte hemma i svensk sjukvård

Det är fruktansvärt att läkare i länder med stark hederskultur godkänner och främjar oskuldskontroll, men vad är ännu mer absurt och skandalöst är att det finns läkare i Sverige som också upprätthåller myten och både backar upp och utför oskuldskontroller samt förser familjen med oskuldsintyg, skriver Omar Makram, GAPF.

Det här är en opinionstext

Omar Makram
projektledare och sakkunnig Riksorganisationen GAPF – Glöm aldrig Pela & Fadime

Telefonen ringer, det är en person som står mig nära, en ung vacker kvinna från Egypten. Jag svarar och hör hennes darrande stämma  Omar, jag har ett stort problem, jag har haft sex för första gången, det var med min pojkvän. Jag tror att pappa kanske anar någonting och jag är så förskräckligt rädd för att han ska ta mig till sjukhuset för en oskuldskontroll. Det blir en totalkatastrof när de ser att jag inte längre är oskuld. Jag vet inte vad han kan komma att göra med mig, kanske dödar han mig. Jag vet inte vad jag ska ta mig till!

Jag försöker genast lugna ner henne och mildra hennes rädsla och panik. Jag talar om för henne att en sådan undersökning inte kan avgöra om man är oskuld eller inte. Jag berättar att talet om mödomshinnan är en myt, att det inte finns något som blockerar vagina på det sättet och att mer än hälften av alla kvinnor inte blöder vid sitt första samlag. Hon blir något lugnare och säger sen att – det var skönt att höra och, som för att bekräfta för sig själv, – ja, jag blödde ju faktiskt inte alls…

Telefonsamtalet gör mig mycket sorgsen och jag har blandade känslor av uppgivenhet, vrede och frustration. Denna vackra flickas första erfarenhet av fysisk intimitet åtföljdes av rädsla och ångest i ställe för förälskelse och lycka. Jag blev också rädd, för även fastän jag vet att mödomshinnan är en myt, så vet jag också att praktiskt taget alla i Egypten tror på den. Inte bara vanliga människor utan förvånansvärt nog också läkare som både backar upp idén och utför oskuldskontroller. Vad händer om hennes pappa verkligen tar med henne på en sådan och hon befinns ha förlorat sin oskuld, även om de inte vet vad tusan de talar om? Kan en myt innebära slutet på en ung flickas liv?

Jag önskade, såsom jag önskat om och om igen då jag pratat med den här flickan, att hon var här i Sverige, självständig och fri att leva livet som hon vill. Men vänta nu, denna frihet garanteras ju inte här i Sverige heller. Många flickor här tror också på myten om mödomshinnan, så även deras familjer. Flickorna lever under samma strukturella hedersförtryck som finns i deras föräldrars hemländer. De upplever samma press och hot och samma kontroll av sin sexualitet. Det är fruktansvärt att läkare i länder med stark hederskultur godkänner och främjar oskuldskontroll, men vad är ännu mer absurt och skandalöst är att det finns läkare i Sverige som också upprätthåller myten och både backar upp och utför oskuldskontroller samt förser familjen med oskuldsintyg. En oskuldskontroll är en undersökning av en flickas eller kvinnas underliv i syfte att avgöra om hon är oskuld. Oskuldskontroller och oskuldsoperationer utförs för att tillgodose släktens behov av att intyga en blivande bruds oskuld och därmed dygd enligt hederskulturens normer.

År 2015 avslöjade TV4:s Kalla Fakta att oskuldskontroller/-operationer utförs i hemlighet vid svenska vårdcentraler i Stockholm, Göteborg och Malmö. Här finns läkare som erbjuder oskuldskontroller och som visar sig beredda att skriva ut oskuldsintyg till en medverkande flicka som förs dit av en föregiven släkting. Detta fastän flickan uppger att hon är under 18 år och fastän hon visar stark ovilja mot att undersökas. En av läkarna berättar skrytsamt att hon utfört detta på hundratals personer i Sverige, barn såväl som vuxna. En annan läkare erbjuder sig att ”sy ihop” flickan strax innan bröllopsnatten så att hon därmed ska komma att blöda.

Det förefaller som om oskuldskontroller uppstår ur en kombination av tre faktorer. Den första är oskuldsideal inom hederskulturen. Den andra är familjens, särskilt familjens manliga medlemmars, ansvar för att säkerställa oskuld hos flickorna i familjen och att förtrycka och ”bevara” deras sexualitet tills de skickas vidare till sina framtida män. Den tredje är myten om mödomshinnan.

Jag har fått tillfälle att diskutera hederskulturen med elever på skolor jag besökt med utgångspunkt från den Manga-bok jag skrivit. Samtalen har kretsat kring relaterade frågor som jämställdhet, sexualitet och individens frihet. Något som många elever har svårt att acceptera och tro på är att mödomshinnan är en myt och att det är omöjligt att avgöra om en kvinna är oskuld genom att undersöka hennes underliv. Många nyanlända elever får denna information för allra första gången eller vägrar i alla händelser blankt tro att mödomshinnan inte existerar. Det är därför nödvändigt att skolans läroplan lägger ännu mer vikt vid upplysning så att föreställningen om mödomshinnan kan skjutas i sank.

På så sätt skulle den dominerande uppfattningen inom hederskulturen, den att flickan är en ”förseglad vara” som väntar på att öppnas och nyttjas av hennes rättmätige ägare, det vill säga hennes framtida make, att den uppfattningen inte ärvs och cementeras hos yngre generationer och därmed inte förs vidare och bidrar till framtida hedersförtryck.

GAPF har nyligen tagit fram en skrift bestående av 64 förslag inom 11 områden för ett jämställt samhälle fritt från hedersrelaterat våld och förtryck. En skrift med konkreta idéer till politiker för att Sverige ska uppnå FN:s Globala mål i Agenda 2030.

Bland de 64 förslagen finns ”Utarbeta en nollvision mot oskuldskontroller och åtgärder för att återställa oskulden hos en flicka/kvinna. Förbjud oskuldskontroller och operation av mödomshinnor inom svensk sjukvård. Läkare som utför sådana åtgärder ska omedelbart fråntas sin legitimation. Den som förmått en kvinna att genomgå en oskuldskontroll ska straffas.”

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 22 februari 2020 kl 05:05
Uppdaterad: 22 februari 2020 kl 05:00

Skribent

Omar Makram
projektledare och sakkunnig Riksorganisationen GAPF – Glöm aldrig Pela & Fadime