Debatt
Vinster i välfärden
3 september 2015 kl 05:30

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Osäkerheten raserar välfärdsföretagen

Regeringen måste ge raka besked om hur den ser på välfärdsföretagens roll. Vad som behövs är stabila, rättvisa och långsiktiga spelregler. Den osäkerhet som nu råder är direkt skadlig för utvecklingen i välfärdssektorn, visar en undersökning med 500 välfärdsföretagare i Stockholmsregionen.

Det här är en opinionstext

Osäkerhet är företagandets värsta fiende. Så snart politiska beslutsfattare aviserar förändringar som på något sätt berör möjligheten att driva och starta företag är risken påtaglig att nya investeringar uteblir, vilket också minskar sannolikheten för fler jobb. Osäkerhet påverkar viljan att ta risk och kan också få konsekvenser för viljan att starta nya verksamheter.

Det senaste året har tyvärr präglats av politisk osäkerhet och otydlighet på en rad områden. Först fryste regeringen byggandet av den viktiga infrastrukturinvesteringen Förbifart Stockholm, därefter aviserades en utredning om Bromma flygplats vara eller icke vara, sedan ledde de diplomatiska förvecklingarna med Saudiarabien till svårigheter för svenska företag att göra affärer i arabvärlden. Dessutom har höjningarna av arbetsgivaravgifterna för unga stressat företag som just anställer många unga. Men kanske mest av allt råder det stor osäkerhet bland företag som verkar inom välfärdssektorn.

Regeringens utredning om begränsningar av vinster har redan, bara genom sin existens, haft negativ inverkan på investeringsmöjligheterna för välfärdsföretag. Värst drabbade är de små aktörerna.

En ny opinionsundersökning som Demoskop gjort på uppdrag av Stockholms Handelskammare visar att av 500 välfärdsföretagare i Stockholmsregionen har en fjärdedel upplevt problem att driva eller utveckla sin verksamhet på grund av den osäkerhet som råder. Tittar vi bara på företag inom vård- och omsorgssektorn uppger nästan hälften av de tillfrågade att de påverkats negativt av vinstutredningen. Undersökningen visar att ovissheten och osäkerheten får allvarliga konsekvenser inom tre områden:

1. Det är svårt att expandera eller sälja verksamheten och detta redan innan ett enda skarpt förslag har lagts. Ett av fyra välfärdsföretag inom sjukvård, skola och omsorg uppger att de påverkats negativt av den pågående vinstutredningen. Bland vård- och omsorgsföretagen har hälften av företagen känt av sådana konsekvenser.

2. Möjligheterna att teckna långa avtal och att vinna nya upphandlingar bedöms ha försämrats kraftigt det senaste året. Störst försämringar syns inom vård och omsorg avseende långa avtal, där mer än en av tre upplever att möjligheterna blivit sämre.

3. Förutsättningarna att få lån har försämrats det senaste året. Det uppger mer än vart fjärde vård- och omsorgsföretag. Detta får konsekvenser för investeringar, innovation och potentiella exportsatsningar.

Vi talar om en stark känsla av oro. Ytterst konkreta och kännbara effekter. Om att anställa eller inte anställa. Om att öppna en till behandlingsenhet, eller avstå. Debatten har nästan uteslutande handlat om välfärdsföretagens vinster när diskussionen istället borde handla om hur vi får bättre vård för pengarna. Hur kan vi ha råd med förlusttyngda offentliga verksamheter? Vore det inte rimligare att kräva förlustförbud än vinstdito? Hur ökar vi produktiviteten i välfärdssektorn som helhet? Hur driver vi på för mer innovation och drar fördel av digitaliseringen i välfärden?

Stockholmsregionen är beroende av högkvalitativ vård och utbildning för sin attraktivitet och konkurrenskraft. Till den bidrar både privata och offentliga aktörer idag. Omkring 100 000 personer i huvudstadsregionen arbetar i privata välfärdsföretag. Det är en stor och viktig bransch som kan och bör vara med och bidra till kvalitet, utveckling och innovation. Men så länge politisk osäkerhet råder, riskerar mycket av utvecklingen i välfärdssektorn att stanna upp. Framför allt i de små entreprenörsdrivna företagen.

Vi har svårt att tro att det var det som regeringen ville uppnå. Frågan är vad Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill med välfärdsföretagen. Under det senaste året har beskeden varit många och sinsemellan motsägelsefulla. I debattartiklarna proklameras krafttag och vinstbegränsningar, i enskilda samtal med ledande politiker är tongångarna ofta mildare och mer pragmatiska. Det gör inte osäkerheten mindre. Ska man lita på det som sägs i media eller det som sägs mellan skål och vägg?

Osäkerheten gagnar möjligen den som manövrerar för att behålla maximalt politiskt handlingsutrymme. Men för alla som driver skolor, förskolor, äldreboenden, vårdcentraler och annan välfärdsverksamhet är den osäkerheten ytterst skadlig och den slår mot möjligheten till nya jobb i en spännande bransch.

Så, statsminister Stefan Löfven och civilminister Ardalan Shekarabi. Låt inte företagare, anställda och brukare betala priset för att hålla Jonas Sjöstedt på gott humör. Ge oss i stället raka besked om hur ni ser på välfärdsföretagens roll. Vad som behövs är stabila, rättvisa och långsiktiga spelregler.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.