Debatt
Extremism
13 januari 2020 kl 13:36

Oroväckande grund terroranalys från CVE

Vi ställer oss frågande till Center mot våldsbejakande extremisms oroväckande grunda och senkomna analys om högerextrema, nätradikaliserade terrorister. Hur långt har myndigheten egentligen kommit i sitt analysarbete och vad konkret vill de göra åt det välkända problemet med radikalisering på nätet, frågar Lisa Bjurwald, Mattias Irving och Helle Klein i en replik. 

Det här är en opinionstext

Det är välkommet att Center mot våldsbejakande extremism (CVE) slutligen tar bladet från munnen i frågan om högerextrema, nätradikaliserade terrorister. Men varför skriver dess representanter på debattplats om detta fenomen som om det vore något nytt? Vi som redan har varnat för denna utveckling i många år ställer oss frågande till myndighetens oroväckande grunda och senkomna analys.

Den högerextrema rörelsen på nätet fortsätter alltjämt att utvecklas. Den tränger sig nu in på nya och notoriskt svårbevakade arenor som saknar beredskap mot politisk extremism, såsom onlinespelsmiljöer och streamingtjänster där deras budskap inte med enkelhet kan spåras. De finjusterar sina budskap och organiserar attacker på enskilda journalister och demokratiskt valda politiker i slutna chattgrupper. De använder de stora sajterna till att bygga parasociala relationer till stora mängder följare och maximerar sin genomslagskraft genom att manipulera algoritmerna. Därtill kommer de allt fler banden som kunnat påvisas mellan den ryska regimen och extrema politiska budskap på nätet. Inget av detta nämns i CVE:s artikel.

Vi kan inte hoppas bekämpa morgondagens hot med gårdagens analys. Hur långt har CVE egentligen kommit i sitt analysarbete och vad konkret vill de göra åt det välkända problemet med radikalisering på nätet? Besitter myndigheten den kompetens som krävs i det föränderliga onlinelandskapet?

Det är ett etablerat faktum att säkerhetstjänster i västvärlden sedan 2000-talets början har fokuserat sina analyser så intensivt på den militanta islamismen att bevakningen av högerextremismen hamnat i skymundan. I stället har det i stor utsträckning fallit på journalistiken att bevaka och kartlägga extremhögern, med förutsägbara konsekvenser för enskilda journalisters säkerhet.

Antalet hatbrott som motiveras av antisemitism och muslimhat har under det gångna årtiondet ökat dramatiskt över hela västvärlden, och utvecklingen ser ut att accelerera. Det duger helt enkelt inte att CVE kommer med en analys som verkar hämtad från närmare tio år sedan.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 13 januari 2020 kl 13:36
Uppdaterad: 20 januari 2020 kl 10:59

Skribenter

Lisa Bjurwald
journalist och författare, grundare Stockholmare mot nazism
Mattias Irving
före detta journalist, aktivist Stockholmare mot nazism
Helle Klein
chefredaktör, Dagens arbete