Migration

Vi måste börja tala öppet om flyktingmottagande

Örebro är en delad stad med ett befäst utanförskap. Därför är oron stor när flyktinginvandringen nu ökar. Men att möta oron med tystnad är inte rätt väg att gå, skriver Staffan Werme, fd kommunalråd.

Örebro är en fantastisk stad. De senaste åtta åren har befolkningsökningen legat i topp bland svenska större städer. Här finns människor från hundratals länder. De berikar vår stad. Vad vore Örebro utan alla dessa företagare, undersköterskor, verksamhetsledare, läkare som kommer från andra länder? Invandring berikar och är en förutsättning för fortsatt välfärdsutveckling.

Men det finns en annan sida. Örebro är en delad stad. Vi som bor här vet väl vilka områden som är utanför. Oftast med en hög andel invandrade svenskar. Med de karaktäristika som kännetecknar: Arbetslöshet, dåliga skolresultat, lågt valdeltagande, hög brottslighet.

Örebro har haft en medveten hög profil i mottagningsarbetet. Vi var tidigt ute med att flytta mottagandet från socialtjänsten till arbetsmarknadskontoret. Vi skapade breda samarbeten mellan polis, skola och socialtjänst. Vi har arbetat med civilsamhället i de berörda områdena. En del har varit relativt framgångsrikt. Men grundproblematiken kvarstår. Utanförskapet befästs.

Det finns en bred oro över hur Örebro ska klara av ett flyktingmottagande på de nivåer vi ser. Det handlar knappast om det som i debatten så ofta svepande beskrivs som främlingsfientlighet, rasism eller fascism. I stället om en oro över hur vi ska klara av denna utmaning. Och oron ökar när frågorna inte ens får ställas öppet.

Diskussionen om nivåer i flyktingmottagandet, om vad det kostar, om vi stöttar människor bäst genom att ta från biståndet och lägga på flyktingmottagande, verkar bara föras av Sverigedemokraterna. Och jag blir oroad över hur till och med etablerade lokala liberaler uttrycker en vanmakt över att inte få bli lyssnade på av sitt eget parti.

Runt om i landet pågår nu ett arbete för att skapa breda politiska koalitioner som ska styra kommuner och landsting den kommande mandatperioden. Det uttalade syftet är att hålla SD utanför. Deras lösningar för invandringen ska inte få bli svensk politik. Partier till höger och till vänster är beredda att kompromissa bort stora delar av sin ideologi på alla andra områden för att hålla denna gräns tydlig.

Men samtidigt som man håller gränsen mot SD klar, skapar man också gränser mot allt fler medborgare. För under alla dessa koalitioner ligger de frågor kring invandringens mål, volymer, kostnader och förutsättningar som åter sopas under mattan. Och får inte ens frågorna ställas, kommer sannolikt svaren också att utebli.

För det finns frågor som även lokalpolitiker måste kunna besvara. Låt mig åter ta Örebro som exempel. Med ett långsiktigt mottagande av 100 000 flyktingar per år, kommer befolkningsökningen i Örebro att minst fördubblas. Vem kommer att bygga de hundratals lägenheter som behövs? Var finns beredskapen för att bygga minst en ny grundskola per år? Var finns förskollärarna, lärarna, socionomerna och skolsköterskorna som kommer att behövas? Hur hanterar kommunens arbetsmarknadskontor ytterligare ett tusental arbetssökande?

Visst kan vi politiker hävda att detta är en moralisk fråga. Men samtidigt stämplar vi därmed alla som ändå bär dessa frågor med sig som omoraliska. Visst kan vi hävda att allt kommer att lösa sig. Men de konkreta frågorna blir ändå obesvarade. Och människor kommer att känna sig överkörda av en politisk elit.

Om vi menar allvar med att vi måste öppna våra hjärtan för människor på flykt, måste vi också öppna våra hjärtan för människorna här hemma. De förtjänar svar på sina frågor, sin oro, sin uppgivenhet. Annars kommer alla dessa anti-SD-koalitioner som nu etableras bara att bli en parentes på väg mot ett lokalsamhälle som domineras av de främlingsfientliga krafterna.

Och den vägen vill inte jag vandra.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.