Under två dagar i helgen håller Centerpartiet kommundagar på ett hotell på Arlanda flygplats. Som alltid när partier samlas drar det många besökare - partifolket, pressen, kommunikatörer och utställare från allehanda samhällssektorer.
Gemensamt för många av dem är att de kommer att anlända till Arlanda flygplats och vilja kliva av tåget där. Gissningsvis kommer många av dem att notera att de får betala en entréavgift på 120 kronor utöver kostnaden för tågbiljetten. Det är inget bra system och det får fler att ta bilen istället för tåget.
Det är hög tid att göra sig av med entréavgiften som gör det onödigt dyrt för resenärer att ta tåget till flygplatsen.
Arlanda är Sveriges viktigaste och största flygplats och även en av landets största och viktigaste arbetsplatser. I den globala konkurrensen blir Arlanda som port ut mot världen allt viktigare.
Om några år når Arlanda 40 miljoner passagerare och 50 000 arbetsplatser. För att det ska fungera behöver fler resa dit med tåg. Det handlar inte bara om bilarnas negativa påverkan på miljön utan även om utrymmet på motorvägen. Den som kör i rusningstrafik vet att en kraftig ökning av bilar skulle korka igen vägarna och försämra tillgängligheten.
Sju län i Mälardalen-Stockholmsregionen har inom ramen för samarbetsorganet ”En bättre sits”, som jobbar för bättre pendling och infrastruktur i regionen, pekat ut Arlanda som en viktig målpunkt för framtiden och att tillgängligheten dit måste förbättras. Bygget av två nya spår mellan Uppsala och Stockholm kommer innebära ett lyft och är ett viktigt steg i den riktningen. Kapaciteten kommer öka och tillgängligheten till flygplatsen förbättras. Men om inget görs kommer entréavgiften att bestå och fortsätta fungera som straffavgift för de som vill välja tåget istället för bilen.
Arlandabanan som invigdes 1999 är det första och hittills enda nationella infrastrukturprojekt som genomförts genom så kallad offentlig-privat samverkan (OPS). Företaget A-train vann upphandlingen och har nyttjanderätt till spår och stationer fram till år 2040.
I riksrevisionens granskning från 2016 framgår att betydligt färre än beräknat har rest med banan vilket har gjort att förväntade samhällsvinster uteblivit. I underlaget prognostiserade Banverket över sju miljoner resenärer 2002 och över tio miljoner 2020. Resultatet? År 2014 reste 5,4 miljoner på Arlandabanan. En bidragande orsak till den stora skillnaden är att de ursprungligen räknade med ett biljettpris i nivå med det för flygbussarna. Priset blev som bekant långt över det.
Det är uppenbart att den entréavgift som tas ut på Arlanda av företaget A-train är ett hinder för en hållbar utveckling.
Genom åren har det diskuterats fram och tillbaka om staten kan lösa ut A-train och på så vis ta bort entréavgiften för tågresenärer. Jag är inte främmande för en sådan lösning men vill samtidigt föra fram en alternativ lösning för att göra det enklare och billigare att resa till Arlanda med tåg.
Istället för entréavgift borde man kunna lösa företagets intäkter på annat sätt. En möjlighet är att införa en miljöavgift på Arlandas 22 500 parkeringar samt en passageavgift för bilar. Människor som är beroende av att åka bil genom området på grund av jobb eller boende ska naturligtvis hanteras i särskild ordning. Fler tågresenärer ger också ett ökat flöde av resenärer till och genom Sky City. Butiker, kaféer och restauranger i området är beroende av resenärer som kommer till Arlanda med tåg. Dessutom blir det en stor besparing att ta bort själva spärrarna.
Entréavgiften till Arlanda motverkar en hållbar utveckling. Det är inte rimligt att det kostar nästan dubbelt så mycket att kliva av på perrongen på Arlanda som vad själva tågbiljetten kostar. Alla lösningar har sina för- och nackdelar och det bör föras en konstruktiv diskussion för att hitta det allra bästa för resenärernas skull.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
