Polisen

Ordningsvakter bidrar till minskad brottslighet

Författaren Kolbjörn Guwallius kritiserar ordningsvakternas ökade roll i trygghetsarbetet. Tyvärr präglas hans debattartikel av en rad felaktigheter. Guwallius blundar dessutom för svensk forskning, som visar att ordningsvakter och kamerabevakning i Stockholms kollektivtrafik lett till att brottsligheten sjönk med 25 procent, skriver Li Jansson, branschchef och vice vd Säkerhetsföretagen.

REPLIK. Trygghetsfrågorna står högt på agendan i samhällsdebatten, eftersom vissa brott ökar och blir mer allvarliga till sin karaktär. I kombination med att polisens resurser inte är fullt tillräckliga ökar också enskilda, kommuner och företag sina trygghetsinvesteringar. Genom det får också säkerhetsföretag och dess anställda väktare och ordningsvakter ett allt större samhällsuppdrag.

Kolbjörn Guwallius artikel ger intryck av att säkerhetsföretagen inte skulle klara av det större samhällsuppdraget. Inget kunde vara mer felaktigt. Väktare och ordningsvakter kompletterar polisens insatser – de kan aldrig ersätta dessa. I Uppsala, som har Sveriges största förordnandeområde, har den rödgröna majoriteten upphandlat ordningsvakter, som patrullerar innerstaden sedan sommaren 2017. Sedan dess har brottsligheten bromsat in, framför allt med minskade stölder och snatterier i butik.

Läs också

Ordningsvakternas arbetsuppgifter ligger helt inom dagens lag och förordning. De bevakar gågator, parker och allmänna utrymmen. Genom att punktmarkera platser där narkotikaförsäljning och missbruk äger rum störs verksamheten och minskar allmänhetens utsatthet. Ordningsvakterna stärker den allmänna ordningen genom minskad oro. En viktig pusselbit är också relationsbyggande med ungdomarna, som legat bakom den brottsvåg som tidigare drabbat staden.

Polisen har uttryckt sin belåtenhet med ordningsvakterna. Ordningsvakterna har också avstämning med polisen varje dag, vilket säkerställer att bägge parter har ett gott informationsutbyte. Samarbetet underlättar för prioriteringar. Genom ordningsvakternas händelserapportering ökar också polisens och kommunens kunskapsinhämtning om rådande utmaningar.

Exemplet från Uppsala visar att det är fullt möjligt att inom rådande lagstiftning skapa ökad trygghet. När andra kommuner överväger liknande uppdrag ser vi positivt på att liksom i Uppsala använda sig av auktoriserade bevakningsföretag. Därigenom kontrolleras samtliga anställda av Länsstyrelsen, som i sin tur inhämtar uppgifter från polisens register samt SÄPO.

Guwallius artikel blundar dessutom för den nya forskning som tillkommit på området. Ordningsvakterna och kamerabevakningen har nyligen utvärderats i en forskningsstudie av Mikael Priks. Studien fann att brottsligheten i tunnelbanan i Stockholm sjönk med 25 procent när bevakningsinsatserna infördes och rånen minskade med 60 procent.

Med utgångspunkt i denna forskning kan vi ställa oss frågan – vad skulle hända om hela Sverige hade lika bra bevakning som Stockholms kollektivtrafik? Då hade 253000 färre brott begåtts. Vart fjärde brottsoffer hade aldrig behövt utsättas för brott.

För framtiden krävs dock att vi växer på rätt sätt. Varje uppdrag ska utföras tryggt, säkert och med välutbildad personal. Här har Guwallius en viktig poäng – utbildningarna behöver ses över. Branschen har själva påbörjat ett arbete för att stärka utbildningarna och dess innehåll, för att komplettera det befintliga systemet mot de nya behov som växer med branschens förändrade roll.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.