Skolstöket Hela debatten

Ordningsomdömen inte rätt väg för skolan

Det behövs mer än ordningsomdömen för att få studiero och ordning i skolan, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund och Leo Gerdén, ordförande Sveriges Elevråd. 

Vi vet att stöket och oron i svenska skolan ökar. Arbetsmiljöverkets statistik bekräftar den bilden och visar att anmälningarna som handlar om hot och våld i skolan har dubblerats på fem år. Lärare och elever är ense om att det behövs åtgärder för lugn och studiero, men vi tycker inte att ordningsomdöme är rätt väg att gå.

Lärare vill lägga sin tid på undervisningen. Även elever vill ha lärare som har tid att förbereda och efterarbeta sina lektioner, de vill ha lärare som har tid att se eleverna och skapa förtroendefulla relationer. Så får vi en bra studiemiljö.

Vi har väldigt svårt att se hur ett skriftligt ordningsomdöme skulle hjälpa de elever som har det svårt. Det finns idag strukturer för att ta kontakt med både elever och lärare om det är stökigt i skolan. Det finns många olika sätt att återkoppla på. I många fall är det dock svårt att nå och kommunicera med föräldrarna, i det arbetet kommer ordningsomdömen inte att göra skillnad.

Vi är absolut för ordning, trygghet och studiero i skolan. Det finns ett tydligt samband mellan en bra arbetsmiljö och att man lyckas i skolan. Men det förslag som lagts riskerar att lärare tvingas lägga så mycket tid på annat än undervisning så att syftet motverkas. Lärare är lärare, inte ordningsvakter eller jurister.

Frågan är också vem av lärarna som ska formulera och skriva de ordningsomdömen som en majoritet av riksdagens partier vill ska införas? På högstadiet och gymnasiet träffar lärarna kanske sina elever en eller två gånger i veckan. Vi ser också problem med att få en gemensam tolkning av vad som är gott uppförande, utöver självklarheter som det redan i dag finns enighet om.

Det går heller inte bortse från att om lärarnas bedömning av elevernas uppförande ska skrivas in i betygsdokumentet så kommer fokus minskas på kunskapsuppdraget.

Det behövs tidigare insatser. Vi vet att lärarna efterfrågar mer tid avsedd för undervisning och möjlighet att planera och anpassa den efter elevernas behov. Vi behöver också inrikta oss på att stärka elevhälsan och ta in andra personalgrupper som kan avlasta och komplettera lärarna. Vi ser att den bristande studieron späs på av besparingar på bland annat kuratorer och speciallärare.

Men vi vill också se åtgärder kring lärarnas befogenheter om situationer i klassrummet spårar ur. Lärarna har ett ansvar för både undervisningen och tryggheten och med det följer befogenheter som behöver förtydligas. I dag är många lärare osäkra på hur man får agera, om man vill undvika risken att bli anmäld.

Sammanfattningsvis konstaterar vi att man riskerar att ändå inte nå de stökiga eleverna, som antagligen inte kommer bry sig om omdömet. Den administrativa bördan för lärare ökar, vilket ger mindre tid för varje elev. Detta riskerar även skapa en polarisering där lärare ständigt ska bedöma elever utöver kunskapsinhämtningen. Det kan leda till att elever inte vågar visa svagheter eller vara öppen med problem inom skolan med risk för att få ett dåligt omdöme.

Vi uppmanar våra politiker att lägga fokus på förebyggande och långsiktigt arbete, mer resurser till lärare, speciallärare och elevhälsa, istället för symbolåtgärder.

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.