Debatt
Pisa
23 april 2015 kl 05:45

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Stök i klassrummen tecken på dåligt ledarskap

Skolan behöver få ett starkt och entydigt stöd för arbetsro och ett fokus på att tidigt säkra grundläggande kunskaper och färdigheter. Bristen på ordning och arbetsfokus i skolan är ett uttryck för dåligt ledarskap och en huvuduppgift för den nya Skolkommissionen att ta itu med, skriver Barbara Bergström, grundare av Internationella Engelska Skolan.

Det här är en opinionstext

Barbara Bergström
grundare av Internationella Engelska Skolan och arbetande styrelseordförande

Med Skolkommissionen spänner regeringen hästen före kärran. Detta är förstås den rätta ansatsen, att låta en allsidigt sammansatt grupp under ledning av den allmänt respekterade generaldirektören för Skolverket Anna Ekström ställa frågan på vad sätt svensk skola avviker negativt från jämförbara länder, och sedan svara på vad som bör göras åt det.

För diagnosen hänvisar direktiven främst till OECD:s analyser av svensk skola. En ny rapport är på väg från OECD, men det väsentligaste torde vara visat med OECD:s analys av Pisa-data rörande Sverige, från februari 2014.

Sverige visar sig stå ut framförallt i fråga om en faktor: ordning, arbetsro och arbetsdisciplin. Sverige ligger till exempel i botten när det gäller hur ofta följande sak händer under en lektion i matematik: ”Students do not listen to what the teacher says; there is noise and disorder; the teacher has to wait a long time for students to quiet down; students cannot work well; and students do not start working for a long time after the lessons begin.”

OECD konstaterar att resultat i lärande är en funktion av både kvantitet och kvalitet. Sverige har 741 timmar per år av lektioner för en 15-årig elev i grundskolan, jämfört med 942 timmar i snitt för jämförbara länder. Men till detta kommer också att kvaliteten på lektionerna är relativt låg, genom att så mycket tid går åt för stök. En räkneövning: Om det tar fem minuter att komma igång med en lektion, på grund av sena ankomster med mera, och ytterligare fem minuter går förlorade i fokus på grund av oro i klassrummet, hur många läroår i grundskolan har då berövats eleverna? Svar: två hela skolår!

Arbetsminnet kräver totalt fokus på uppgiften, visar professor Torkel Klingberg i sin världsledande forskning om hjärna och lärande. Så snart tankarna fladdrar i väg, koncentrationen störs eller rädsla för mobbning träder in, upphör lärandet. Detta är något som sker alldeles för ofta i svenska skolor.

Bristen på ordning och arbetsfokus i skolan är ett uttryck för dåligt ledarskap. All min erfarenhet säger att rektors ledarskap, med stöd av en stark och tydlig huvudman, är A och O för en bra skola. Företrädarna för ämnet pedagogik på svenska universitet bär en stor del av skuldbördan, genom den osäkerhet de skapat hos lärare och ledare i frågor om ämnesfokus, disciplin och vuxenauktoritet.

Även de många åren av svårigheter att rekrytera och behålla kvalificerade lärare hänger nära samman med en skolmiljö som alltför ofta präglats av kaos. Lärare vill kunna ägna sig åt sitt yrke, att undervisa. Annars lämnar de yrket, och alltför få begåvade ungdomar söker sig dit.

Ofta i dagens skoldebatt låter det som om det skulle krävas någon ny, hittills okänd och banbrytande forskning för att vända svensk skola. Så är det förstås inte. För att Sverige ska kunna återta sin rättmätiga plats bland skolnationer, räcker det långt att vi tar tag i aspekter där vi avviker negativt från andra länder. Då landar man främst i ordningen i skolmiljön, ledarskapet och rekryteringen till läraryrket. Till detta kommer en svårare fråga, nämligen den samhällsstress som den unikt höga svenska invandringen, på kort tid, medför.

Det kan också vara klokt, som partierna tycks vara ense om, att tidigt säkra grundläggande kunskaper och färdigheter. Då måste det formuleras en tydlig standard för vad elever ska kunna efter ett år i grundskolan, efter två år och efter tre år. Man måste sedan mäta om kraven uppnåtts (måttet kallas på normalsvenska ”betyg”). Det som brister ska åtgärdas, snarast.

Rimligen kommer Skolkommissionen snabbt fram till att avfärda förklaringsfaktorer för vilka Sverige inte avviker negativt mot andra OECD-länder. Vi har högre kostnader per elev, högre lärartäthet och betydligt mindre av segregation i elevsammansättning mellan skolor. Sverige har också en högre andel offentligt drivna skolor än snittet för OECD.

Skolan – dess ledare, lärare, föräldrar och elever – behöver åter få ett starkt och entydigt stöd för arbetsdisciplin, i förening med att tidigt säkra grundläggande kunskaper och färdigheter. Ett sådant rakt besked från Skolkommissionen 2017 skulle betyda mycket. Det skulle också sätta fokus rätt, i förhållande till de sidospår som helt maktpolitiskt motiverade partiuppgörelser har lett in på.

Fotnot: Internationella Engelska Skolan har 20 000 elever i 28 grundskolor och 1 gymnasieskola i Sverige läsåret 2015/16.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 23 april 2015 kl 05:45
Uppdaterad: 23 april 2015 kl 11:12

Skribent

Barbara Bergström
grundare av Internationella Engelska Skolan och arbetande styrelseordförande