Slutreplik. Snabbspårets haveri är redan historiskt. Den 20 juni 2018 frisläppte Socialstyrelsen tillfälligt det strama regelverket kring provet. De som inte hade godkänts tidigare, och inte vågade sig på ett nytt försök, strömmade nu in. Platserna tog slut på några minuter. Umeå universitet lyckades få fram fler platser, ett utmärkt initiativ men visade att den tysta majoriteten av läkare från icke EU-/EES finns där ute.
Faktum kvarstår att tre läkare av fyra underkänns efter totalt åtta prov. De kämpar för att få en chans att göra en insats i sjukvården. För den gruppen finns inget snabbspår.
Vi har aldrig påstått, att kraven ska vara lägre för läkare eller andra utbildade utanför EU-/EES. De ska naturligtvis vara desamma. Däremot skärskådas de utanför EU/EES, medan Socialstyrelsens kunskapskontroll av utbildade inom EU är noll. Det enda myndigheten tittar på är examensbeviset som lämnas in för att få svensk legitimation. Det upplevs som djupt orättvist.
Motsvarar en rumänsk läkar- eller sjuksköterskeutbildning en svensk sådan? Frågan är än mer relevant då landet uppenbarligen har stora korruptionsproblem, vilket framgick i Uppdrag gransknings program om sjuksköterskor från november. Hur betryggande är det för patienter och ansvariga?
Förslagen som vi under lång tid har försökt framföra till ansvariga, har uppenbarligen inte fallit i god jord, då vi inte har fått något svar på vart och ett av dem. De flesta av våra förslag är enkla och handlar om att förbättra provet. Att då bjuda in oss för att informera om systemet kändes inte seriöst.
Kompletteringsutbildningarna för läkare finns på fem universitet. Men det är enbart Umeås som kan läsas på distans. Alla borde vara det, då de flesta av våra snabbspårare har familj och små barn. De kan inte flytta till universitetsstäder och vara borta från familjen under ett års tid. Dessutom är bostadsbristen gigantisk i dessa städer. I första hand antas de, som ligger närmast godkänt på det teoretiska provet. Räcker läkarnas 105 platser till?
Hur många är alla underkända inom de 21 legitimationsyrkena? Vad gör de?
Det hedrar Umeå universitet, som publicerar sina gamla prov på nätet. Stockholms universitet (prov för psykologer), KI (prov för biomedicinska analytiker) och Lunds universitet (prov för barnmorskor) vägrar lämna ut sina gamla prov för att de ska återanvändas. Hur rättssäkert och transparent är det? Det omöjliggör övning på gamla prov. Hur kan riksdag, regering och SKL bara sitta på läktaren och titta på samtidigt som Tyskland har valt en framgångsrik väg med sitt snabbspår?
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
