Debatt
Demokrati
10 april 2018 kl 16:37

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

Öppna ett digitalt demokratimuseum – nu!

Populistpartier vinner makt och åsidosätter rättssystemet och minoriteters rättigheter, och det som händer i andra länder kan hända även i Sverige. Allra mest oroande är det när stödet för demokratiska grundprinciper försvagas hos våra unga. För att stärka demokratin förslår Liberalerna ett nationellt demokratimuseum.

Det här är en opinionstext

Efter lång kamp, mot kungamakten och den politiska högern, infördes demokrati i Sverige för snart hundra år sedan. Det förtjänar att uppmärksammas, med mer än ett jubileum. Därför föreslår vi liberaler ett forum för demokratin i Stockholm – som också kan bli förebild för en ny typ av museum. Ett digitalt demokratimuseum skulle kunna öppna i en första form redan i höst. 

En modern demokrati handlar inte om majoritetens envälde. Det krävs likhet inför lagen, oberoende domstolar, fria medier och skydd för mänskliga rättigheter. I vår omvärld ser vi hur val saboteras och rättssamhället undermineras, i olika grad, i Putins Ryssland, Erdogans Turkiet, Trumps USA. I vår egen europeiska union finns numera folkvalda regeringar som undergräver rättsstaten och de fria medierna. En demokrati kan aldrig definieras utan att vara en rättsstat. Ungern och Polen är inne på en farlig väg, i längden svår att förena med ett fortsatt medlemskap i EU. Ingen vet vart Italien tar vägen sedan populistpartierna vunnit dominans – och kanske förenas i angrepp på demokratins institutioner.

 I Sverige utmanas demokratin av extremism, från höger och vänster och av militant islamism, liksom hot och våld mot förtroendevalda och tjänstemän. Men också av apati och minskat engagemang. Fler uttrycker stöd för tankar på "starka ledare" och expertvälde istället för representativ demokrati. Energi i enskilda frågor kanaliseras sällan till vilja att ta ett helhetsansvar för det demokratiska systemet, runt mötesbord i den grå politiska vardagen. De förtroendevalda har blivit färre, avhoppen fler – allra mest bland unga.

 Våra politiska partier har stort tryck att förändras för att inte reduceras till kampanjmaskiner, drivna av partianställda. Digital kommunikationsteknik är både hot och möjlighet. 2018 borde vara utgångspunkten för en satsning på demokratins historia och framtid. Med digitala verktyg och fysiska möten. 

Utan ungas engagemang dör demokratin sotdöden. Det är en akut uppgift att utbilda uppväxande generationer i demokrati. 

En stark och levande demokrati kräver kunskap på fast grund. Ett demokratimuseum ska vara ett forum med seminarier, bibliotek och kontinuerlig kontakt med framför allt skolor över hela landet. Riksdagen, civilsamhället och det fria näringslivet bör engageras.

Vi har föreslagit att Stockholms stad medverkar för att möjliggöra Sveriges demokratimuseum – med en startpott på 5 miljoner kronor och med lokaler, på sikt i Börshuset i Gamla stan, nära demokratins centrala institutioner och tillgängligt för inte minst besökande skolklasser. 

Men Demokratimuseet bör inte bara vara en fysisk plats. Det kan även bli en föregångare för ett nytt slags digitalt museum. Demokratimuseet ska kunna besökas var som helst, när som helst; där kan man förbereda, förlänga och fördjupa sin museiupplevelse. Det digitala demokratimuseet borde också kunna öppna långt innan ett fysiskt museum står klart – ett embryo bör kunna finnas redan till december i år, till hundraårsminnet av riksdagens beslut om den allmänna rösträtten. Det fysiska museet borde kunna invigas till 2021 – hundra år efter märkesåret 1921. 
  

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 10 april 2018 kl 16:37
Uppdaterad: 10 april 2018 kl 16:44

Skribenter

Rasmus Jonlund
vice ordförande (L), Stockholms stads kulturnämnd
Hanna Gerdes
ledamot (L), Stockholms stads kulturnämnd
Anne-Lie Elfvén
ersättare (L), Stockholms stads kulturnämnd