Öppet brev till Hellmark Knutsson: Inför normkritisk sexualundervisning

Var femte vuxen kvinna och var tjugonde man utsätts för allvarligt sexuellt våld under sin livstid. I spåren av #metoo och den nya sexualbrottslagstiftningen, som troligen träder i kraft i sommar, behövs en kraftfull satsning på skolans sexualundervisning, i dess nuvarande form håller den inte måttet, skriver företrädarna för tio organisationer.

Det här är en opinionstext

Dela artikeln

min läsning

Lär lärarstudenter normkritisk sexualundervisning, skriver debattörerna i ett öppet brev till Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. Foto: Mostphotos

En bristfällig sexualundervisning är kontraproduktivt i arbetet för att främja sexuell hälsa nu – och i framtiden. För att vara effektiv och uppnå sitt syfte behöver sex- och samlevnadsundervisningen i skolan ha ett normkritiskt perspektiv med maktanalys, samtycke och inkludering som grund. Alla elever ska kunna känna sig inkluderade oavsett bakgrund, könsidentitet, sexualitet eller funktion. Med detta i åtanke måste lärare ges rätt förutsättningar för att kunna utföra undervisningen.

Alla läroplaner, från förskolan till gymnasiet, uppger att det är rektorns ansvar att vissa teman integreras i undervisningens olika ämnen – ett av dessa teman är sedan flera år tillbaka sex och samlevnad. Undervisningen och metoderna är dock i behov av modernisering, i takt med att skolan kontinuerligt förändras. Idag vittnar många lärare om att de inte förberetts för det arbetet i sin utbildning.

Flera lärare känner sig osäkra på hur anpassningen och tillämpningen ska genomföras, och ansvaret hamnar på enskilda lärares förmåga att på andra sätt tillgodose sig metodik. Resultatet är att den utbildning i sex och samlevnad som ges till elever riskerar att se mycket olika ut beroende på vilken skola de går i, och i värsta fall exkluderar den och förstärker skadliga normer.

I en ny rapport från Skolinspektionen synliggörs också brister i nuvarande utformning av undervisningen. Reflektion kring normers påverkan, hederskontexter samt inkludering av olika könsidentiteter och sexuella läggningar är sådant som ofta riskerar att utebli. Bara en tredjedel av lärarna uppger att de tar upp hbtq-frågor. Stora brister syns också i att förena undervisningen med det allmänna arbetet kring skolans värdegrund, med allt vad det innebär av respekt för individens integritet och fostran till rättskänsla och ansvarstagande.

Rapporten “Det gäller en av fem” (2014), som handlar om elever i tredje året på gymnasiet, uppger att 40 procent av eleverna som inte känner sig hemma i den traditionella könsindelningen någon gång utsatts för sexuella övergrepp. Motsvarande siffra för tjejer är 29 procent och för killar 10 procent. Att införa normkritisk sex- och samlevnadsundervisning i samtliga lärarutbildningar är ett sätt att främja goda relationer och förebygga exkludering, sexuella trakasserier och sexuellt våld. I nuläget ingår ämnet endast i examensmålen för lärare i årskurs 4-6. Olika lärosäten ger också olika stort utrymme för den här delen av utbildningen.

Vi vill därför uppmana högskoleminister Helene Hellmark Knutsson och regeringen att satsa på nuvarande och framtida lärares kompetens. Ge elever lika chanser att tillgodogöra sig kunskaperna. Garantera alla lärarstudenter den kunskap som behövs för att kunna förmedla en positiv, respektfull och inkluderande sex- och samlevnadsundervisning.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.