Onödigt för politiker jaga journalister på Twitter

Är det viktigt för en politiker att ha många journalister bland sina följare på sociala medier? Vi är nog många som instinktivt svarar ja på den frågan. Men det finns inget tydligt samband mellan hur många journalister som en politiker har bland sina följare och hur mycket medieexponering politikern får, visar en ny undersökning från Göteborgs universitet och Intellecta Corporate. 

Med sociala medier krymper avståndet mellan politiker, medborgare och journalister. För politiker har sociala medier blivit en ny arena där de kan dela sina budskap. Det finns också antaganden att ju fler följare en politiker har på sociala medier desto bättre, och att ju fler journalister bland följarna, desto större genomslag i medierna. 

På motsvarande sätt anses det finnas en risk med att journalister kommer alltför nära de personer de är satta att bevaka när de följer politiker på sociala medier, och att de i sådana fall skulle ha svårare att göra en opartisk och objektiv bedömning av politikers uttalanden eller ageranden. 

Men finns det verkligen en journalistföljareffekt? Är det så att de politiker som har många journalister bland sina följare på sociala medier också får mer utrymme i nyhetsbevakningen? En färsk studie av de svenska EU-kandidaterna och mediebevakningen inför årets EU-val visar att den så kallade journalistföljareffekten uteblev. 

Vår studie visar att det inte finns något tydligt samband mellan hur många journalister en politiker har bland sina följare på Twitter och hur mycket medieexponering politikern får. 

Det finns flera exempel på EU-kandidater som har relativt många journalister bland sina följare, men som inte fått särskilt stort mediegenomslag. Ett exempel är Jytte Guteland (S) som med 185 följande journalister får 70 träffar i Mediearkivet, ett annat är Jasenko Selimovic (FP) som trots 174 journalistföljare bara får 63 träffar.

Tittar vi i stället på partiledarna kan vi notera att Fredrik Reinfeldt (M) har fått störst genomslag med 685 träffar i Mediearkivet. Statsministern saknar Twitterkonto. Oppositionsledaren Stefan Löfven (S), som har ett icke aktivt Twitterkonto, har under perioden 443 träffar. Bland de aktiva partiledartwittrarna utmärker sig SD:s Jimmie Åkesson, som med sina 370 journalister bland följarna får 661 träffar under den undersökta perioden. FI:s Gudrun Schyman, med hela 1 351 journalister bland följarna, får jämförelsevis låga 248 träffar. 

Resultatet av vår undersökning kan tolkas som att mediebevakningen fortfarande i hög grad styrs av redaktionella nyhetskriterier och journalistiska yrkesideal. 

Det avgörande för mediernas bevakning av EU-valet har alltså inte varit vilka politiker som journalisterna följer på sociala medier, utan snarare vad som faktiskt hände i valrörelsen. 

Vad betyder då det här resultatet för politiker som kandiderar i höstens val?  Den här undersökningen visar att politikerna inte behöver ägna kraft åt att jaga journalistföljare. Däremot kan det löna sig att vara aktiv på Twitter av andra anledningar – den politiker som engagerar sig i dialog med väljarna öppnar också för ett demokratiskt samtal. 

Och oavsett det otydliga sambandet mellan antalet journalistföljare och mediegenomslag ska man heller inte bortse från att steget mellan sociala medier, i detta fall Twitter, och de traditionella medierna är kort. För majoriteten av svenska journalister är sociala medier i allmänhet och Twitter i synnerhet en viktig arena för research och samtidigt källa till nya idéer. 

Hela listan på politikerna med flest journalistföljare

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.