Omställning till fossilfria bussar kräver stabila regler

Regeringens målsättning är ett fossilfritt Sverige. För att lyckas med den gröna omställningen av transportsektorn är en ökad kollektivtrafik en väsentlig framgångsfaktor – en kollektivtrafik som kör på hållbara drivmedel. Den svenska omställningen mot en fossilfri fordonsflotta har gått fort. Mer än 66 procent av bussarna i den upphandlade kollektivtrafiken använder förnyelsebara drivmedel. Andelen har således ökat från 28 procent 2011 till 66 procent 2015.

Ökningen är störst för biodiesel (HVO) och biogas. De upphandlande myndigheterna och bussbranschen tar klimatförändringarna på allvar och allt fler går över till biodiesel i befintlig fordonspark. På så vis bidrar kollektivtrafiken både till minskade koldioxidutsläpp och minskad resursförbrukning, då fordonsparken kan användas hela sin livslängd.

Men idag finns en stor osäkerhet om vilka villkor som kommer att gälla för beskattningen av biobränslen. EU-kommissionen har under 2015 förlängt tidigare statsstödsgodkännande av de nuvarande skattelättnaderna för flytande biodrivmedel, HVO, till och med utgången av 2018 och för biogas till och med utgången av 2020. Detta ger de upphandlade myndigheterna och bussföretagen ytterligare ett par års frist, men är således ingen långsiktig lösning och ger inte nödvändiga stabila regler inför företagens investeringsbeslut för en omställning till en fossilfri fordonsflotta.

Hur ska en upphandlande myndighet eller en bussoperatör kunna bestämma vilket fordon och drivmedel som ska köpas in och användas när man inte vet kostnaderna för biodrivmedlen eller om det drivmedlet överhuvudtaget finns kvar på marknaden om ett par år? Kommer det att finns tillräckligt med biobränslen för att driva Sveriges bussflotta 2020 eller 2050? Hur ska företagen hantera de investeringar i nya fordon som redan gjorts?

De senaste årens gröna omställning av busstrafiken riskerar att stanna av ifall kollektivtrafiken inte får ett genomtänkt, hållbart och långsiktigt regelverk om beskattning av biobränslen som gynnar en fortsatt grön omställning.

Eftersom beskattningen av biobränslen är satt i relation till dieselskatten som årligen höjs kommer kostnaderna för den fossilfria busstrafiken att öka för varje år och särskilt efter 2018 respektive 2020. Vad får dessa årliga kostnadsökningar för konsekvenser för riksdagens och regeringens mål om en fördubblad kollektivtrafik? Om energibeskattning ska fungera som ett styrmedel för grön omställning i transportsektorn riskerar den nu rakt motsatt effekt. Vi får färre fossilfria bussar och inhemsk forskning och utveckling inom området hämmas.

Svensk Kollektivtrafik och Sveriges Bussföretag uppmanar därför våra politiska beslutsfattare att samråda med branschen för att få fram långsiktigt hållbara spelregler för en fossilfri bussflotta även efter 2018 respektive 2020. Lämna oss inte utanför de samtal som nu förs i frågan. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.