Miljoner svenskar engagerar sig i det ideella föreningslivet. En förutsättning för att de ska kunna fortsätta att driva en effektiv verksamhet är en långsiktig oberoende finansiering. Denna skiljer sig från statsbidrag som snabbt kan förändras och ofta öronmärks. Den oberoende finansieringen kan nu komma att tryggas, om den kommande omregleringen av den svenska spelmarknaden landar rätt.
Därför har vi, företrädare för de sex största rikslotterierna och bingo, enat vår del av branschen för att skapa förutsättningar för de ideella organisationerna att fortsätta bidra till samhällsutvecklingen även i framtiden. För oss är det viktigt att dessa ideella organisationer och föreningar kan fortsätta engagera barn och vuxna och att idrotten kan ge en meningsfylld fritid för våra barn och ungdomar.
Mycket av detta hänger på hur förslagen från spellicensutredningen, ledd av Lotteriinspektionens generaldirektör Håkan Hallstedt, kommer att utformas. Uppdraget är att omreglera marknaden och inlemma de spelföretag som i dag inte har svenskt tillstånd, men som ändå vänder sig till svenska konsumenter.
I dag sker en femtedel av allt spelande genom bolag som inte omfattas av svenska regler. För spel på nätet – en snabbt växande del av spelandet – är siffran långt mer än hälften. Det betyder att miljardbelopp årligen varken kommer statskassan eller ideella organisationer till del. Det är därför nödvändigt med en framtida reglering som skapar ordning och reda på spelmarknaden.
Kanaliseringen är viktig, det vill säga att de som vänder sig till svenska kunder har tillstånd i Sverige. Men alla operatörer kan inte komma att underställas samma regler om skatt och konkurrens. De ideella organisationerna har sedan många decennier en särställning på marknaden; lotterier är av hävd en viktig finansieringskälla och regelverket har skyddat ideella operatörer med exklusiva rättigheter. Detta vilar på en bred samsyn om att det är viktigt för demokratin med en finansiering som är oberoende av politisk styrning.
Den pågående spellicensutredningen har därför i uppdrag att även undersöka de ideella aktörernas förutsättningar. I debatten hörs röster för en enhetlig skatt som i stort sett ska vara lika för alla aktörer på spelmarknaden. Vi, som driver lotterier i syfte att generera ett betydande överskott till organisationer som gör skillnad, anser att det vore ett felaktigt och riskfyllt vägval
Tillsammans har nu vi som företräder de sex största rikslotterierna och bingo enats om följande förslag:
• Ge enbart tillstånd att bedriva traditionella lotterier – skraplotterier, nummerlotterier, prenumerationslotterier och bingo – till allmännyttiga ideella organisationer. Mot bakgrund av den digitalisering som pågår i samhället bör tillstånden inte begränsas till den fysiska marknaden utan även omfatta traditionella lotterier online.
• Skattebefria intäkterna, under förutsättning att hela överskottet går till allmännyttig ideell verksamhet. Spel vars överskott går till allmännyttiga ändamål bör vara skattebefriade även på den öppna konkurrensutsatta licensmarknaden. Om aktörer som har som ambition att ge motsvarande 20 procent av omsättningen till allmännyttiga ändamål även ska betala en skatt på 15-20 procent av spelnettot (efter utbetalda vinster) uppstår en form av dubbelbeskattning. Det är inte rimligt.
• Ge alla aktörer möjlighet till produktutveckling. Det bör inte regleras hur stor andel av omsättningen som går till kostnader, inklusive licens- eller serviceavgifter. Däremot ska det öppet redovisas i tillståndet vilken procentandel som går till licensavgifter.
• Stärk konsumentskyddet genom krav på spelansvar och marknadsföring. Kraven ska vara hårdare där risken för spelproblem är hög. En framtida branschorganisation ska enas om riktlinjer för spelansvar och marknadsföring. Överträdelser ska rapporteras till den framtida spelmyndigheten som ansvarar för tillsyn av aktörerna.
Vi är övertygade om att Sverige stärks av ett livskraftigt civilsamhälle. Tillsammans genererade våra rikslotterier och bingo under 2015 cirka 1,6 miljarder kronor till det svenska föreningslivet och ideella organisationer på en marknad som redan i dag präglas av hög konkurrens.
På en framtida omreglerad marknad kommer vi att möta konkurrensen från flera aktörer med spel som ständigt utvecklas. Omregleringen är ett gyllene tillfälle att stärka civilsamhället och dess finansiering.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
