Debatt
Extremism
9 januari 2020 kl 05:00

Omöjligt att veta vilken extremist som blir terrorist

De högerextrema miljöerna i Sverige växer sig starkare. Men det är förrädiskt att tro att organiserade medlemmar i organisationståg utgör det främsta hotet. Ensamagerande är långt svårare att upptäcka och stoppa, skriver Josefin Bergström och Jonas Trolle, Center mot våldsbejakande extremism.

Det här är en opinionstext

I dagarna kom en rapport från Storbritannien som konstaterar att antalet fall av oro kopplade till högerextremism nästan har fördubblats på fyra år. Islamistisk extremism anses fortfarande utgöra den främsta säkerhetsrisken men högerextremism klassas som det snabbast växande hotet. Sedan mars 2017 har brittisk polis avvärjt åtta terrorattacker från högerextremister.

Svenska nazister från Nordiska motståndsrörelsen (NMR) marscherade i början av december tillsammans med finska, tyska, estniska och norska likasinnande i Helsingfors. Det så kallade 612-fackeltåget för firandet av Finlands självständighetsdag samlade 1 500 deltagare med högerextrema sympatier.

Norska säkerhetstjänsten, PST varnar för att högerextrema kan försöka genomföra terrordåd i Norge under 2020.

I Sverige och i vårt närområde växer de högerextrema miljöerna sig starkare och samarbetar över nationsgränserna. I augusti efterlyste Norges statsminister Erna Solberg ett nordiskt samarbete mot högerextremism med anledning av moskéattacken i Baerum. Före dådet hade gärningsmannen på nätet hyllat terrordådet i nyzeeländska Christchurch, då över 50 personer miste livet.

Sverige sticker ut i Västeuropa när det kommer till grovt våld med högerextrema motiv. Men det är förrädiskt att tro att organiserade medlemmar i demonstrationståg utgör det främsta hotet. Ensamagerande är långt svårare att upptäcka och stoppa. Ett antal terrordåd med högerextrema förtecken har de senaste åren utförts av ensamma gärningsmän.

Internet möjliggör för idéer att spridas långt bortom landsgränser. Vi ser exempel på det från bland annat Trollhättan, Christchurch, El Paso och Halle. Terrorister som inspirerats av och hänvisar till varandra utan att ha haft kontakt. De utför sina dåd på egen hand men med internet som samlingsplats. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har presenterat en gedigen rapport ”Digitalt slagfält” om dessa radikalnationalistiska platser som ofta har våldsbejakande budskap.

Högerextremismen i dag lockar inte bara marginaliserade unga män på landsbygden. I Storbritannien och Tyskland talas det om ”hipster fascists” eller ”nipsters”. Akademiker i storstäder som utifrån bland annat miljö- och djurrättsfrågor sprider högerextrema budskap. Budskap som alltmer kommit att sippra in i mainstreamretorik och därmed riskerar att upplevas som legitima.

När det talas om en lägesbild över våldsbejakande miljöer hamnar man ofta i att tänka brottsliga, organiserade individer, och åtgärderna blir därmed lätt reaktiva i stället för förebyggande. Därför välkomnar vi förslaget i regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet om att kommuner ska tvingas arbeta brottsförebyggande.

Om NMR har låg aktivitet i kommunen kan det ses som ett tecken på att den högerextrema miljön inte utgör något hot och att insatser inte är nödvändiga. Men myllan av individer som konsumerar högerextremt tankegods är långt bredare. Det är omöjligt att i förväg veta vem som kan komma att inspireras att gå från ord till handling. Därför är det nödvändigt att svenska kommuner håller sig uppdaterade om vilka uttryck högerextremismen kan ta sig och att ta dessa på stort allvar.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 9 januari 2020 kl 05:00
Uppdaterad: 20 januari 2020 kl 11:00

Skribenter

Josefin Bergström
rådgivare, Center mot våldsbejakande extremism
Jonas Trolle
chef, Center mot våldsbejakande extremism