Omflyttning av asylsökande raserar integrationen

Förutom att stänga ner tillfälliga boenden har Migrationsverket på grund av förändrade prognoser kring antalet asylsökande lagt en upphandling om nya ramavtal på is. Vi vet heller ännu inte vilka boenden man avser att teckna ytterligare sex månader med i enlighet med en option i gällande avtal. Kommuner med anläggningsboende hamnar än en gång i ett byråkratins ingenmansland. Hur och på vad ska vi förbereda vår organisation?  

Men det är inte bara kommunerna som får problem. Hela Sverige drabbas av en obefintlig koppling mellan flyktingmottagning och integration. De asylsökande som har byggt upp nätverk på orten, skaffat sig en praktikplats och kanske ett arbete, får börja om ännu en gång. Barn som skolats in i en klass med svenska kamrater får än en gång packa sin lilla väska.

De kommuner som har tagit ett stort ansvar under framförallt det senaste året har ofta byggt upp kompetens och förmåga inte bara för att ta emot men även att integrera asylsökande. Integration är till sin karaktär en väldigt lokal process där stora värden som skapats försvinner vid en flytt till en annan region. 

Konsekvensen är också att många sätter sig i eget-boende-lösningar. I bästa fall för att kunna fullfölja en praktik eller vara nära ett arbetstillfälle. Men lika ofta av den enkla anledningen att man vill känna att man har kontroll över sitt eget liv.

Många skriver sig i de större städerna där det finns landsmän som ställer upp. Det innebär att Migrationsverket bidrar till att skapa mer segregation, ökad trångboddhet och att människor hamnar i positioner där de är svaga och kan utnyttjas och manipuleras.

Migrationsverket har ett antal argument för sitt agerande: 

Att det går snabbare att handlägga ärenden norrut, är ett argument man anser väger tungt. Eftersom all information är tillgänglig digitalt har jag svårt att se hur det 2016 kan vara ett problem att låta handläggare i Norrland arbeta med ärenden i Skåne. Det kunde rentav vara en god taktik. 

Det är bara tillfälligt, för efter beskedet väntar en flytt till. Det är ju inte ens ett argument – snarare ett motargument.

Ett annat argument är att de asylsökande kommer att få lägenhet och kunna laga sin egen mat. 

Det finns så klart de som efter kanske mer än ett år på en ort anser att det är viktigare med lägenhet och matlagning än att behålla sina svenska vänner och kontakter och låta barnen fortsatt känna trygghet i en miljö de vant sig vid. Men de flesta gör inte den prioriteringen om de får välja. 

Det finns en vinnare på omflyttningarna och det är Migrationsverket som kan sänka sina kostnader snabbt. Alla andra förlorar. Om det var viktigt med ”ordning och reda” i mottagningen borde det vara lika viktigt i integrationen av de vi tagit emot.

Jag hoppas att integrationsfaktorn kommer att få en avgörande betydelse vid beslut om omflyttningar samt vid upphandling och avtalsskrivning.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.