Böneutrop eller inte? Hela debatten

”Om böneutrop anses okej måste lagen ändras”

Förvaltningsrätten ger moskén i Växjö rätt att fortsätta med sina böneutrop. Visar fortsatt rättsprövning att böneutrop ska ges detta utrymme i våra offentliga rum behövs en lagändring. I ett första steg ska vi då lagstifta mot regelbundna böneutrop som tränger in i människors hem och som inte går att undkomma.

Nyligen fastslog förvaltningsrätten att böneutropen i Växjö får fortsätta; de anses inte strida mot religionsfriheten. Det är bra att böneutropen och klockringning nu prövats utifrån var, hur och med vilken frekvens de ska tillåtas.

Decibeltal, och vår ovana att tolka vår religionsfrihet, utgör nu gällande ramverk. Trenden tycks vara fler böneutrop och fler nedtonade klockringningar i flera kommuner.

Vår religionsfrihet berör alla människors rätt till den religion de väljer och deras rätt att slippa påträngande religiösa uttryck liksom allas rätt att lämna eller byta tro.

I några fall har klockringningen minskat i samförstånd med grannar som känt sig störda. Men i Stockholm fick Hedvig Eleonora grönt ljus efter prövning av en anmälan från kringboende som känt sig störda.

De religiösa böneutropen förmedlar indirekt ett politiskt budskap. Men klockringning kan också vara ett religiöst maktmissbruk. Exempel på det är klockringningen i Visby under Almedalsveckan i somras som syftade till att sabotera Thomas Gürs seminarium om integration.

Religionsfriheten utgör garantier för och begränsningar emot alla oinskränkta religiösa uttrycksformer till form och intensitet i det offentliga rummen. Religionsfriheten berör allas rätt till den religion de väljer och allas rätt att slippa påträngande religiösa uttryck samt allas rätt att lämna eller byta sin tro. Religionsfriheten är också ett av grundfundamenten i den sekulära, demokratiska rättsstaten.

Religion kan vara en god kraft för människors normer och existentiella sökande men den kan också nyttjas av politisk religiös fundamentalism som eftersträvar teokrati.

Den svenska religionsfriheten får inte kidnappas av kristna måttlösa missionärsättlingar, islamska fundamentalister eller av likgiltiga politiker. Spänningsfältet ska hanteras för vad det är: en religionspolitisk sakfråga.

I dag kräver religiösa fundamentalistiska krafter mer plats i Sverige. Samtidigt agerar nyvakna kristna rörelser för att tränga tillbaka sekulariseringen i samhället. Det gör bland andra teologen och författaren Joel Halldorf i sin bok ”Gud-Återkomsten”. Han fokuserar dock ensidigt på de goda religiösa gemenskapernas potential och glömmer att religiöst ideologiserande parallellsamhällen är myntets andra och skadliga sida.

Beträffande klädkoder ska vi gå försiktigt fram. Strikt villkorade maskeringsförbud på offentliga platser och arbetsplatser kan motiveras av säkerhets- och policyskäl. Det gäller också identiska företagskläder för alla anställda på ett företag. Ansiktsmask på fotbollsmatcher och hjälmförbud på bankkontor är andra redan tillämpbara exempel.

Politiskt värnar vi bäst vår religionsfrihet om vi behandlar den för vad den är: en av grundbultarna i vår sekulära, demokratiska rättsstat.

Visar fortsatt rättsprövning att böneutropen i Växjö, och på andra orter, får fortsätta i nuvarande omfattning och på samma ljudnivå behövs en lagändring. Den ska bland annat begränsa de fundamentalistiska överträdelserna av den sekulära religionsfriheten. I ett första steg ska vi då lagstifta mot regelbundna och institutionaliserade böneutrop som tränger in i människors hem och som inte går att undkomma.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.