Apotek

Olyckligt att det sprids myter om apoteken

Det är djupt olyckligt om missförstånd och rena myter om apoteksmarknaden börjar leva sitt eget liv. Det skadar förutsättningarna för en seriös diskussion. Låt inte apoteken bli ett slagträ i den politiska debatten, uppmanar Apotekarsocieteten.

Under de senaste veckorna har apoteksmarknaden granskats och debatterats. Det är en ung marknad med flera nya aktörer och den mår bra av granskning. Tyvärr har resultatet blivit att debattörer hela vägen från enskilda bloggare till sjukvårdsministern har hakat på tåget utan att fördjupa, eller värdera, granskningen. 

Debatten tog avstamp i DN:s prisjämförelse som citerats flitigt. I denna granskades ett urval av produkter. Många av dessa produkter har fått ett högre pris sedan 2008. Dock vet vi sedan tidigare att prisökningstakten för den totala marknaden för receptfria läkemedel i stort sett följt konsumentprisindex. Detta har myndigheten Tillväxtanalys visat i en rapport på uppdrag av regeringen. I en rapport från Institutet för hälsoekonomi visas dessutom att priserna på receptfria läkemedel höjdes med mer än 5 procent per år mellan åren 2000 och 2006 då vi fortfarande hade ett apoteksmonopol.

Det är alltså långt större prisökningar än vad som skett efter omregleringen. Det är djupt olyckligt om missförstånd och rena myter kring läkemedelspriser börjar leva sitt eget liv, det skadar förutsättningarna för en seriös diskussion.

Även invånarnas tillgänglighet till apotek före och efter omregleringen har varit uppe till debatt. Tillgänglighet var en av de viktigaste anledningarna till omregleringen och det är viktigt att effekterna följs upp. Här finns det två viktiga faktorer att titta på: tillgänglighet till apotek samt tillgänglighet till läkemedel.

Antalet apotek har sedan omregleringen ökat med ungefär 50 procent. Öppettiderna har ökat med cirka 10 timmar i snitt per apotek och vecka. Fler personer bor numera nära ett apotek och fler personer har ett kvälls- och söndagsöppet apotek inom räckhåll. Den befarade apoteksdöden i glesbygden som vissa siat om har uteblivit. En handfull apotek har lagts ner, ofta beroende på att vårdcentralen de legat i har stängt. 

Hur tillgången till läkemedel ser ut efter omregleringen råder det däremot delade meningar om. Alla undersökningar som har gjorts visar samma siffror nu som under monopoltiden. Ungefär 95 procent av alla expeditioner sker vid första tillfället. Trots det berättar många kunder att de har fått gå från apotek till apotek för att få sina läkemedel.

Här stämmer alltså inte statistiken och den allmänna uppfattningen överens och det vore ett utmärkt avstamp för en mer noggrann granskning. För något kommer vi uppenbarligen inte åt med enbart statistiska uppskattningar. Finns det specifika produktsegment där tillgången är sämre? Är det skillnader geografiskt? Är det skillnad mellan kedjorna?

Som framgår av det ovanstående ser vi en stor risk med att den framtida debatten byggs på ett bristfälligt underlag. Vi ser dock absolut att det finns förbättringar att göra i Sveriges apotekssystem, omregleringen av apoteken behöver hela tiden utvecklas men det är fler saker än de som just nu diskuteras som också behöver belysas.

Finns det goda exempel att lyfta fram som kan visa på den nytta som görs på apoteken? Det finns många apotek med fantastiskt duktig personal där man hittat lösningar för att hjälpa sina kunder, även de med ovanliga eller dyra läkemedel. Vad har de gjort och framförallt - hur har deras kunder använt och dragit nytta av lösningarna?

Apoteken jobbar med läkemedel som är en av de viktigaste resurserna som svensk sjukvård har. Vi som arbetar professionellt med den resursen vill att området ska utvecklas, inte att området blir verktyg i olika typer av politiskt och ideologiskt grundade debatter. Saklig kritik och debatt välkomnas och är bra för utvecklingen men rena vandringssägner orsakar mycket skada.

Nuläget på apoteksmarknaden är inventerat. Nu är det dags att gräva på djupet och hitta lösningarna för framtiden.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.