Avloppsnät

Olagliga avlopp riskerar att förorena svenska sjöar

En kvarts miljon hus har avlopp som är olagliga och riskerar att släppa ut avloppsvatten i närmaste badsjö eller smittoämnen i grannens brunn. Det kan förhindras genom obligatoriska kontroller av små avlopp, skriver Anders Mårtensson, vd VVS-Fabrikanternas råd.

I Sverige finns närmare en miljon avlopp utan anslutning till kommunens avloppsnät. Enligt Havs- och vattenmyndigheten beräknas 240 000 av dessa ha varit olagliga i snart 50 år eftersom de saknar rening efter slamavskiljaren. Väl fungerande avlopp är en förutsättning för att smittoämnen från avloppsvatten inte ska förorena grannens dricksvattenbrunn och för att badviken ska förbli badbar.

Det ligger i såväl fastighetsägarens, grannarnas som allmänhetens intresse att de enskilda avloppen fungerar som de ska och att de renar vattnet effektivt. Enligt gällande lagstiftning är fastighetsägaren ansvarig för att avloppet fungerar och underhålls. Tyvärr försummar många detta ansvar och missköter sin anläggning. Med dagens åtgärdstakt skulle det ta över 40 år innan alla avlopp håller acceptabel standard.

Kommunerna ansvarar för tillsynen av små avlopp, men tillsynen och åtgärdstakten varierar kraftigt mellan olika delar i landet. Det är svårt för många kommuner att hålla en rimlig tillsynstakt och att veta vilka avlopp som ska prioriteras. Det innebär att många fastighetsägare inte känner till statusen på sitt avlopp och saknar incitament att åtgärda det som inte fungerar. Obligatoriska kontroller av små avlopp skulle vara ett bidrag till att lösa det här problemet.

I somras lämnade utredaren Anders Grönvall betänkandet ”Vägar till hållbara vattentjänster” där just ett förslag om obligatorisk avloppsdeklaration finns med. Tanken är att samtliga enskilda avlopp ska besiktigas av ett ackrediterat kontrollorgan. Då upprättas också en avloppsdeklaration som skickas in till kommunen. På så sätt får fastighetsägarna en uppfattning om hur väl deras avloppsanläggning fungerar samtidigt som kommunerna får ett bra underlag för att kunna prioritera tillsynen av små avlopp.

Ansvaret för avloppet hamnar där det ska, hos fastighetsägaren. Vi anser att det både skulle skapa ordning och reda bland de enskilda avloppen och höja åtgärdstakten. Enligt utredningens förslag ska deklarationen förnyas vart sjunde år, vilket innebär att kommunen endast behöver administrera 14 procent av kommunens små avlopp varje år.

I remissvaren till utredningen uttrycker flera instanser oro för att avloppsdeklarationerna ska innebära ytterligare en administrativ börda på kommunernas axlar. Det är i det här sammanhanget viktigt att klargöra att det ytterst är fastighetsägaren som har ansvar för att avloppet fungerar och är lagligt.

Vi är övertygade om att avloppsdeklarationer underlättar kommunernas administration. Med ett välutvecklat digitalt system, och möjligheter att kräva in deklarationer från vissa geografiska områden utifrån skyddsvärden kan avloppsdeklarationerna vara ett viktigt komplement till kommunens tillsyn. En fastighetsägare som underhåller sitt avlopp vid behov och avloppsdeklarerar vart sjunde år skulle kunna slippa kommunal tillsyn. Sammantaget minskar därmed kommunens arbetsbelastning.

Nu är det dags att gå från ord till handling. Våra marker, sjöar och vattendrag har inte råd att vänta längre. Vi uppmanar nästa miljöminister, oavsett vem det är, att snabbt föreslå obligatoriska avloppsdeklarationer.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.