Debatt
Hyrpersonal
24 februari 2020 kl 04:55

Ökande kostnader för hyrbemanning hotar vården

När hyrkostnaderna ökar i vården är det den ordinarie personalen som får ta smällen. Regionerna behöver intensifiera arbetet med att göra bemanningsbranschen mindre attraktiv och samtidigt göra det mer förmånligt för regionerna att anställa och förbättra villkoren för den egna personalen, skriver Johan Enfeldt och Lisa Pelling.

Det här är en opinionstext

Snart kommer Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) med sin årliga sammanställning av hur det går med arbetet att bli oberoende av hyrpersonal. SKR:s mål var att regionerna skulle vara oberoende av hyrpersonal 2019, men mycket tyder på att kostnaderna fortsatt att öka.

2018 kostade hyrpersonalen 5,3 miljarder kronor och första halvåret 2019 ökade kostnaderna med ytterligare nästan 100 miljoner. Utvecklingen när det gäller hyrsjuksköterskor är fortfarande utom kontroll. Kostnaderna ökade hela 17 procent under det första halvåret 2019. För läkare ser vi däremot en liten minskning.

De ökande kostnaderna för hyrpersonal hotar vården. Erfarenheten visar att när hyrkostnaderna ökar är det den ordinarie personalen som får ta smällen.

Vi vet nu hur det går till. I juni beslutar varje regionfullmäktige om budget för nästkommande år. Så gott som alltid är budgeten för hyrpersonal optimistisk eller till och med helt orealistisk. En förhoppning om låga hyrkostnader är ett bekvämt sätt att få budgeten i balans utan synliga ingrepp i den ordinarie verksamheten.

Nästkommande sommar brukar den ekonomiska uppföljningen visa att hyrkostnaderna har sprängt budgeten (igen). När hösten börjar tvingas man vidta ”åtgärder”. Det blir uppsagda lokala kollektivavtal som resulterar i sämre arbetstider och ersättningar (som i Jämtland Härjedalen), stopp för inköp och anställningar (som i Uppsala) eller till och med varsel (som i Stockholm). Besparingar i ordinarie vård som politikerna beslutade att inte genomföra ett drygt år tidigare blir nu verklighet. Arbetsförhållandena för sjuksköterskor och annan personal försämras. Det gör det i sin tur ännu lättare för hyrföretagen att rekrytera.

Tyvärr tyder alltså SKR:s halvårsredovisning (publicerad 2020-01-16) på att kostnaderna fortsätter att öka. Stora ökningar syns i Stockholm, Skåne och Västernorrland. Samtidigt finns också positiva exempel, framförallt Västra Götaland, Värmland och Jönköping. Västra Götaland är den region som tydligast förstått att ökningen bara kan brytas om spelreglerna ändras.

Regionen har infört en kombination av interna regler och tuffa åtgärder mot bemanningsföretagen. Viktiga exempel är hårdare avtalskrav, viten vid försök att kringgå regler och uteblivna leveranser, samt granskning av fakturor. Det visade sig att en majoritet (!) av de granskade fakturorna innehöll felaktigheter. Flera av åtgärderna är sådana vi pekade på som nödvändiga i Arena idés rapport om Hyrsjuksköterskor våren 2018. Resultatet för första halvåret 2019 var att kostnaderna minskade med över 15 procent.

En glädjande trend är att det i allt fler regioner tecknas avtal på ett år i taget, vilket ökar möjligheterna att förbättra regionernas villkor från år till år. Bland annat bör regionerna arbeta med dessa åtgärder:

  • Stoppa eller försvåra användningen av underleverantörer. Utnyttjandet av underleverantörer leder till ett utspätt ansvar och gör att bemanningsföretagen inte behöver ha några fasta kostnader för den personal de hyr ut. Utredningen Digifysiskt vårdval (SOU 2019:42) har uppmärksammat problemet och föreslår att frågan utreds.
  • Differentierade priser. I dag är det vanligt att avtalen innebär att bemanningsföretagen kan ta ut samma pris när de hyr ut personal för en kortare tid, som för personal som hyrs ut många månader i taget. Det driver upp kostnaderna, och förekommer inte i andra bemanningsbranscher.
  • Krav på leveranskapacitet. Så länge det är fritt för bemanningsföretag med avtal att utan konsekvens tacka nej till avrop kan de vara säkra på att inte ha onödiga kostnader. Det driver upp priserna samtidigt som riskerna för bemanningsbranschen minskar.

Vi menar att så länge uthyrning av vårdpersonal är en lågriskbransch med goda vinstmarginaler kommer det vara svårt att bryta utvecklingen. Regionerna behöver intensifiera arbetet med att göra bemanningsbranschen mindre attraktiv, göra det mer förmånligt för regionerna att anställa, och förbättra villkoren för den egna personalen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 24 februari 2020 kl 04:55
Uppdaterad: 24 februari 2020 kl 04:54

Skribenter

Johan Enfeldt
tidigare regionpolitiker, författare till rapporten Hyrsjuksköterskor i vården
Lisa Pelling
utredningschef, Arena Idé