Forskning

Ökad samverkan stärker svensk life science-sektor

Under flera år har antalet företagsfinansierade kliniska studier i Sverige minskat. På längre sikt innebär detta att incitamenten för life science-företagen att etablera ny verksamhet försvagas. De tre branschorganisationerna LIF, Swedish Medtech och Sweden BIO har därför tagit fram ett förslag på en handlingsplan som kan vända trenden och öka Sveriges konkurrenskraft.

2017 exporterar life science-företagen i Sverige varor till ett värde av nära 95 miljarder kronor. Det gör sektorn till en av Sveriges viktigaste. 

Framväxten av Astra (nu del av AstraZeneca), Getinge, Elekta och Pharmacia (nu del av Pfizer) är svenska framgångar som bygger på såväl internationellt slagkraftig forskning som mångåriga statliga satsningar på innovationsstödjande verksamhet. Men vill vi vara med och slåss om nya etableringar eller behålla etablerade företag kan vi inte leva på gamla meriter. Och Sveriges position som stark life science-nation är hårt konkurrensutsatt.

Under ett antal år har vi sett att antalet företagsfinansierade kliniska studier i Sverige minskar. Det betyder att life science-företagen väljer att utveckla och testa nya behandlingar någon annanstans. På längre sikt innebär det att incitamenten för företagen att etablera ny verksamhet i Sverige minskar.

Branschorganisationerna LIF, Swedish Medtech och Sweden BIO har därför tillsammans tagit fram ett förslag på en handlingsplan som kan vända trenden och öka Sveriges konkurrenskraft. Det på näringsdepartementet nyinrättade life science-kontoret är ett steg mot en tydligare samordnad satsning men även universitetsledningar, landsting, kommuner och företag måste se sin del i planen, delta och genomföra de förändringar som krävs för att vi ska behålla och utveckla ett konkurrenskraftigt näringslivsklimat för life science-sektorn.

Våra förslag handlar framförallt om att stärka tre områden: Forskning och utveckling, tidigare introduktion av innovativa behandlingsmetoder och att Sverige blir ett förstahandsval vid etableringar och investeringar.

Forskning och utveckling sker inte bara inom akademin. Om vi kan öka rörligheten och samarbeten mellan olika sektorer och underlätta för små och stora företag att samarbeta kan nya idéer uppstå och bli till nya produkter eller läkemedel. Den privata sektorn måste få tillgång till den infrastruktur som Sverige byggt upp genom åren. Science parks och inkubatorer kan bidra till ökad samverkan. Det är också viktigt att landstingen och regionerna öppnar upp för fler företagsfinansierade kliniska studier. Det vinner både patienter och vården på.

En tidigare introduktion av innovativa behandlingsmetoder är också något som både patienter och vårdgivare tjänar på. Universitetssjukhusens ansvar för förnyelse måste bli tydligare. Nya och effektiva behandlingsmetoder utmanar ofta vårdens organisation och kan kräva förändrade betalningsmodeller. Arbetet med att modernisera upphandlingar och bättre använda digitaliseringens möjligheter måste också intensifieras.

Det sista fokusområdet i vår handlingsplan handlar om att utveckla det näringslivspolitiska klimatet så att Sverige blir ett förstahandsval vid etableringar och investeringar. Vi behöver investeringar och etableringar för att skapa nya jobbtillfällen men också ett inflöde av kompetenser som vitaliserar sektorn. Det kräver att vi måste omvärldsbevaka och utveckla vår attraktionskraft och vårt erbjudande i förhållande till de konkurrerande länderna.

Det handlar om företagsskatt, expertskatt och FoU-avdrag. Det handlar också om ett proaktivt investerings- och etableringsfrämjande. Vi behöver kunna matcha de erbjudanden som andra länder ger till företag som överväger att etablera FoU- och produktionsanläggningar eller marknadsbolag i Sverige. 

Sverige har goda förutsättningar i form av databaser, biobanker och andra kvalitetsregister och inom många områden skulle vi kunna etablera oss som en internationell testmarknad.

Gemensamt för alla tre områden i handlingsplanen är behovet av kompetenta medarbetare. Det svenska utbildningssystemet måste bli bättre på att matcha företagens och sjukvårdens behov, skapa nya former för kompetensutveckling och bidra till lärande under hela arbetslivet.

Men det räcker inte med att vi tar fram en plan – den måste också genomföras brett i landet. Vi måste kommunicera vad Sverige kan erbjuda och vara öppna för dialog med investerare och företag. Vi bidrar gärna.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.