SKL

Ökad produktivitet ett måste i kommunsektorn

Det är illavarslande att SKL så ensidigt betonar behovet av resursförstärkningar och skattehöjningar. Allra viktigast för kommuner och regioner är att öka effektiviteten, skriver Svenskt Näringsliv. 

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerade i dag sin ekonomirapport för kommunsektorn. Den visar att 2018 gick en tredjedel av regionerna och en fjärdedel av kommunerna med underskott. Läget är i praktiken ännu värre och 10 av 21 regioner har underskott i verksamheten, men räddas av avkastningen från finansiella placeringar.

Kommunsektorn är hårt pressad av den snabba och stora befolkningsökningen, där antalet invånare ökat med 1,4 miljoner sedan början av 2000-talet. De närmaste decennierna åldras dessutom befolkningen, när fyrtiotalisterna når 80 – 90 årsåldern.

Budskapet i årets rapport är likadant som det varit de senaste åren, att behoven av välfärdstjänster ökar långt mer än vad som kan bemannas med kompetent arbetskraft och långt mer än vad kommunsektorns skatteintäkter och statsbidrag förmår finansiera.

I denna situation är SKL:s huvudbudskap att staten måste höja statsbidragen. Och därutöver pekar man på behovet av skattehöjningar. Finansminister Magdalena Andersson är på samma linje när hon säger att staten måste skjuta till ytterligare resurser till kommunsektorn och även höja skatterna.

Det är illavarslande att både företrädare för kommunsektorn och staten så ensidigt betonar behovet av resursförstärkningar och skattehöjningar. Det som är allra mest trängande för kommuner och regioner är att utveckla nya arbetssätt, ofta genom att utnyttja ny teknik, särskilt genom digitaliseringen, och på så sätt öka effektiviteten. 

Om inte kommunsektorn förmår öka effektiviteten är välfärden hotad. Läget är allvarligt, i synnerhet som SKL visar att för hälso- och sjukvården, som är det enskilt största utgiftsområdet, är produktivitetsutvecklingen negativ. 

Det finns bara en lösning som är tilltalande, att produktiviteten i kommuner och landsting ökar genom att om tjänsterna tillhandahålls på smartare sätt. Det handlar inte om att springa fortare utan om att använda effektiviserande teknik. Endast då kan välfärdstjänsterna behålla sin omfattning och kvalitet. Det är i själva verket den viktigaste innebörden i ekonomirapporten från SKL och det borde också vara budskapet från både SKL och regeringen.  

Den bistra sanningen är att utan ökad produktivitet förmår kommuner och landsting inte att upprätthålla vare sig nivån på välfärdstjänsterna eller dess kvalitet. I klartext betyder det nedskärningar och försämringar, sämre tillgänglighet och kvalitet.  

Det handlar inte längre om framtida konsekvenser. Konsekvenserna är synliga här och nu. Sjukhusen har stora personalförsörjningsproblem som ger stängda vårdavdelningar med överbeläggningar och växande köer. Den svenska skolan har betydande kvalitetsproblem.

Utan produktivitetsökningar väntar bara mer av försämringar. Dessutom ytterligare skattehöjningar som riskerar leda till ett skattetryck som allvarligt hämmar Sveriges konkurrenskraft.

Svenskt Näringsliv är allvarligt oroad över att så lite sker i kommunsektorn när det gäller att introducera arbetsbesparande teknik, i stället sliter man för hårt på en redan trängd personal. Den låga utvecklingskraften i kommunsektorn har allvarliga konsekvenser för näringslivet som är beroende av väl utbildade och friska medarbetare, och fungerande barn- och äldreomsorg. Utan denna grund kan inte näringslivet behålla sin konkurrenskraft. Näringslivet är beroende av kommunsektorn och kommunsektorn är beroende av näringslivet.

Ett partnerskap med näringslivet, dess entreprenörer och innovatörer skulle kunna driva fram en positiv omvandling. På många områden har privata entreprenörer visat på lösningarna, ofta genom att nyttja digitaliseringens möjligheter.  

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.