Debatt
Välfärd
2 oktober 2020 kl 05:05

”Ökad kvalitetskonkurrens i välfärden kan rädda liv”

Det är förvånande att de svenska medborgarna har begränsade, eller inga, möjligheter att informera sig om kvaliteten på den skola eller vårdcentral man valt. Genom offentlig redovisning kan kvaliteten utvecklas och höjas, och vi får mer värde för de resurser som läggs på välfärden, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik på Svenskt Näringsliv.

Det här är en opinionstext

Anders Morin
ansvarig välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv

Brister i skolan eller felaktig vård kan få livsavgörande konsekvenser. Det är därför förvånande att medborgarna i Sverige har begränsade, eller inga, möjligheter att informera sig om kvaliteten på den skola eller vårdcentral man valt.

I andra länder, till exempel Storbritannien och USA, är redovisningen av kvaliteten på enhetsnivå betydligt mer utvecklad. Skolverkets nedstängning av kvalitetsinformation rörande olika grund- och gymnasieskolor har medfört att en redan otillräcklig kvalitetsredovisning har ersatts av ingen alls. 

Information om utförarnas kvalitet inom vård, skola och omsorg är nödvändig för att medborgarna ska kunna göra informerade val. Härmed kan skickliga skolor eller vårdgivare attrahera fler elever och patienter, medan enheter som presterar sämre kvalitet kan väljas bort. 

Öppen redovisning av dåliga resultat ger också dålig publicitet, oavsett om det finns valmöjligheter, vilket de allra flesta utförare vill undvika. Forskning från Storbritannien och USA ger stöd för att öppna kvalitetsredovisningar leder till ökad kvalitet. 

Bristerna i den svenska kvalitetsredovisningen mot medborgarna gäller alla välfärdstjänster.

Inom vården finns det visserligen stora mängder statistik framtagen, men den är svårtillgänglig för medborgarna. Till exempel får 67 procent av patienterna i Örebro-regionen med diagnosen cancer i bukspottkörteln operation inom den nationellt målsatta tiden 40 dagar. Motsvarande siffra i Dalarna är endast 13 procent. Hur många i Dalarna känner till dessa brister och variationer? 

Svenskt Näringsliv vill vända utvecklingen och kraftigt förbättra kvalitetsredovisningen mot medborgarna. Vi publicerar därför i dag en rapport med åtgärdsförslag. De förslag vi lanserar är följande: 

  • information om skolors kvalitet måste snarast åter bli tillgänglig på Skolverkets hemsida. Detta bör göras genom något av de förslag som Skolverket och SCB nyligen presenterat.
    Då måste också presenteras hur pass väl en skola presterar betygsmässigt när hänsyn tas till elevernas socioekonomiska bakgrund, 
  • betygens roll som värdemätare måste stärkas. Detta bör ske genom att nationella prov rättas externt eller digitalt och att ett högsta spann på skolnivå för avvikelsen mellan resultaten på de nationella proven och betygen tas fram,
  • mått på skolors förädlingsvärde måste tas fram. Förädlingsvärdets syfte är att visa hur mycket skolan bidrar till elevernas kunskaps- och betygsutveckling. Detta kräver objektiva mått på elevernas kunskaper och förutsättningar, 
  • staten bör se till att en nationell webbplats för öppna kvalitetsredovisningar på enhetsnivå inom sjukvården skapas. I en första fas bör en palett av indikatorer som speglar kvaliteten i vanligt förekommande sjukdomar väljas ut. Vilka indikatorer som presenteras bör avgöras av vårdens professioner, 
  • staten har också ett ansvar inom omsorgens område att se till att kvalitetsredovisningar mot brukarna och allmänheten tas fram. Inom äldreomsorgen måste den så kallade Äldreguiden snarast åter öppnas, och utvecklas så att jämförelser underlättas och fler mått redovisas, bland annat sådana som kan spegla medicinsk kvalitet.  

Genom offentlig redovisning kan kvaliteten utvecklas och höjas, och vi får mer värde för de resurser som läggs på välfärden. Ytterst kan öppna kvalitetsredovisningar rädda liv. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 2 oktober 2020 kl 05:05
Uppdaterad: 2 oktober 2020 kl 09:00

Skribent

Anders Morin
ansvarig välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv