Bostäder

Öka variationen på bostadsmarknaden

Våra politiker och tjänstemän måste se bortom de två valen – hyresrätt eller bostadsrätt. Blandade upplåtelseformer, med såväl bostadsrätter som hyresrätter och kooperativa hyresrätter, är den enda långsiktigt socialt hållbara lösningen för en stadsbyggnad, skriver Eva Nordström vd för Stockholms Kooperativa Bostadsförening.

Alla vet att det inte finns någon ”quick-fix” för att lösa problemen på bostadsmarknaden. Sverige behöver en socialt hållbar bostadsförsörjning och då behöver våra politiker och tjänstemän se bortom de två valen – hyresrätt eller bostadsrätt. På denna debattsida har delägarboende bland annat lyfts och i 102 år har vi erbjudit den kooperativa hyresrätten, som är en form av delägarboende där medlemmarna äger föreningen som i sin tur äger hela fastighetsbeståndet. 

Vår övertygelse är att blandade upplåtelseformer är den enda långsiktigt socialt hållbara lösningen för en stadsbyggnad. Därför är vår uppmaning till politikerna att ta in aspekten social hållbarhet i samhällsplaneringen för att stimulera till blandade upplåtelseformer.

Ett stort ansvar för bostadsutvecklingen vilar hos kommunerna, då det är de som har planmonopol och bostadsförsörjningsansvar. Därmed har de möjlighet att bedriva en aktiv och effektiv bostadspolitik – bland annat genom markanvisningsavtalen.

Vi menar att kommunerna måste se över sin markanvisningsprocess och bli bättre på att ställa krav på byggaktörerna för att skapa ökad mångfald på bostadsmarknaden. Att bygga blandat – med olika upplåtelseformer, såväl bostadsrätter som hyresrätter och kooperativa hyresrätter – är avgörande för att skapa mångfald.

Där har den kooperativa hyresrätten, som vi på SKB företräder och som är ett mellanting mellan traditionell hyresrätt och bostadsrätt, en viktig roll att fylla. Det är en upplåtelseform som både är socialt och ekonomiskt hållbar. Socialt är den hållbar ur flera aspekter där mycket handlar om medlemmarnas engagemang och vilja att bidra tillsammans, både till varandra, till föreningen och till samhället. Dessutom återinvesteras överskottet vilket gör att vi kan bygga i såväl låg- som högkonjunktur.

Kommunerna behöver också en strukturerad process för kontinuerlig uppföljning för att säkerställa att de krav som ställts i samband med markanvisningen också är det som slutligen byggs och att det sociala hållbarhetsansvaret verkligen efterlevs. Om kommunerna skulle ställa ökade krav på bostadsaktörerna skulle det skapas en mångfald på bostadsmarknaden. Vi skulle få fler blandade städer vilket gynnar kommunerna långsiktigt. 

Att utveckla markanvisningsprocesserna, ställa högre kvalitetskrav och värna om blandade upplåtelseformer kommer inte att lösa hela landets bostadssituation, men det är ett steg på vägen till ett hållbart samhällsbygge med långsiktigt goda boendekvaliteter.

Om vi tolkar den politiska debatten rätt verkar det inte omöjligt att få till en blocköverskridande uppgörelse på bostadsområdet efter valet. Låt den sociala hållbarheten hamna i större fokus i det bostadspolitiska samtalet. En socialt hållbar bostadsförsörjning är en långsiktig och därmed tvärpolitisk fråga som kräver samarbete.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.