Elevhälsa

Ohälsosamma klassrum sänker betygen

Ny forskning visar ett samband mellan god inomhusmiljö i skolan och elevers skolresultat. Det är dags att förbättra och förlänga det statliga stödet för upprustning av skollokaler, så att fler elever kan nå sin fulla potential.

I augusti är det skolstart för tiotusentals barn och ungdomar i Sverige. Många ser fram emot lektionerna i klassrummen – men andra vet att de snart kommer att må sämre än under sommarlovet, på grund av skolans inomhusmiljö.

Att dålig inomhusmiljö kan orsaka hälsoproblem har visats i många studier. Fukt- och mögelskador i byggnader ökar risken för luftvägsproblem och astma med 30-50 procent, och dålig luft kan ge huvudvärk, trötthet och förvärrad astma. Dammiga skollokaler kan ge irritation och inflammation i ögon, hud och luftvägar, eftersom det kan innehålla allergen och allergiframkallande kemikalier. Enligt WHO utgör luftföroreningar en stor hälsorisk. Nyligen rapporterades att barns kognitiva utveckling hämmas av innerstadsluftens ultrafina partiklar. Forskning visar att också dålig inomhusluft kan ligga bakom hög sjukfrånvaro i förskolan.

Trots vetskap om sambanden mellan dålig inomhusmiljö och hälsa har alltför lite gjorts för att förbättra situationen i skolan. Arbetsmiljöverkets tillsynsrapport 2017 visar att det fortfarande finns stora brister i skolornas fysiska arbetsmiljö, bland annat när det gäller luftkvalitet och ventilation. Andra rapporter pekar åt samma håll: enligt en undersökning gjord av Boverket 2007 hade bara fyra av tio byggnader godkänd ventilationskontroll och fyra av tio hade fuktskador som hotade att påverka inomhusmiljön negativt. Branschorganisationen Svensk Ventilation har också undersökt hur tillsynen av ventilationskontrollen fungerar. Den undersökningen från 2014 visade att endast fyra av tio kommuner följer lagen om ventilationskontroll i skolor.

Skolan är Sveriges största arbetsplats och barnen har skolplikt, men många måste alltså vistas i lokaler som gör dem sjuka. Faktum är att andelen barn med läkardiagnostiserad astma ökade med 50 procent mellan 2003 och 2011, från 6 procent till 9 procent. Vi anser att det är orimligt att barnen ska behöva betala priset för samhällets oförmåga att ge dem en hälsosam arbetsmiljö.

De kommuner som åtgärdar dålig inomhusmiljö i skolorna har mycket att vinna. Utöver att barnen mår bättre, visar forskning från Danmark att det finns ett samband mellan ökad friskluftstillförsel och sänkt temperatur i klassrummen och ökade prestationer hos skoleleverna. Fördubbling av friskluftstillförseln från en mycket låg nivå kan ge en förbättring av elevernas prestationer med närmare 15 procent. Skulle luftflödena fördubblas ytterligare i nivå med de som oftast projekteras vid nybyggnad av skolor i dag, handlar det om en förbättring av skolprestationerna på totalt 29 procent. 

Under 2016-2018 finns ett statligt stöd för upprustning av skollokaler att söka hos Boverket, men trots att behoven är stora har få kommuner gjort det. En undersökning till kommunpolitiker på uppdrag av Astma- och Allergiförbundet 2017 visar att stödet är okänt för många kommuner. Hela 85 procent av respondenterna ansåg dock att stödet bör finnas kvar och 51 procent ville att stödet ska öka. I dag är bidraget svårt och tidskrävande att söka och kräver en stor andel medfinansiering av kommunerna (75 procent). Boverket har heller inte gjort någon särskild marknadsföringssatsning av bidraget förrän våren 2017, men eftersom man har haft begränsade resurser för handläggning har långa handläggningstider ändå uppstått.

Det statliga stödet för upprustning av skollokaler är en viktig pusselbit i arbetet för bättre skolmiljöer. Nu behöver stödet och villkoren förändras, så att fler barn kan må bra i skolan och nå sin fulla potential. 

Vi vill att:

Det statliga stödet för upprustning av skollokaler ska finnas kvar även efter 2018.

Informationen om stödet förbättras och ansökan förenklas.

Resurserna för handläggning på Boverket utökas.

Medfinansieringen från kommuner/huvudman vid ansökan minskas.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.