Integritet

Ogenomtänkt inskränkning av tryckfriheten

Regeringen vill ändra grundlagen så att det ska gå att lagstifta mot rätten för vanligt folk att få tillgång till sökbara databaser med uppgifter om offentliga domar. Men ingen vill förbjuda en ansvarig utgivare att i tryckt skrift redovisa offentliga handlingar och då bör det inte kunna förbjudas på nätet heller.

Regeringen vill ändra grundlagen, vilket även diskuteras av justitieminister Morgan Johansson  på SvD Debatt idag. Förslaget bör dras tillbaka av regeringen eller fällas av riksdagen.

Bakgrunden till den föreslagna grundlagsändringen är debatten om känsliga databaser där man lätt kan kontrollera om till exempel om en person som ska sköta ens pengar är dömd för förskingring, om en person som ska sköta ens barn är dömd för pedofili eller om en person som en kvinna funderar på att flytta ihop med är dömd för kvinnomisshandel.

Databaser som möjliggör sådant ska, enligt regeringens förslag, inte skyddas av grundlagen utan tvärtom kunna förbjudas i vanlig lag.

Avkunnade domar kommer fortsatt att vara offentliga. Det ska dessutom vara möjligt för ”professionella aktörer” att någorlunda enkelt komma åt uppgifterna. Det är vanliga medborgares kännedom om avkunnade domar, som man vill försvåra. Färre ska enkelt kunna skydda sig, sina barn och sina företag mot kända brottslingar. 

Motiveringen är att det är kränkande för den som dömts för brott om det är lätt för allmänheten att få reda på detta. Att namnet på den dömda skulle ingå i en för alla sökbar databas kallas ett ”otillbörligt intrång i den personliga integriteten”. 

Någon vägning görs inte mellan skyddet av denna integritet för dömda mot nyttan för oss andra av att kunna få reda på om en person vi vill kunna lita på har ett brottsligt förflutet.

Vad ingår då i den ”personliga integriteten”?

Domarna ska fortfarande vara offentliga. Det ingår alltså inte i den personliga integriteten för den som dömts för till exempel pedofili eller kvinnomisshandel att sekretessbelägga sådana uppgifter. Då bör uppgifterna inte heller göras svårtillgängliga för vanligt folk.

Vad är då ”intrång” i den personliga integriteten?  Det torde vara att avslöja sådant som ingår i den personliga integriteten och som en person med viss rätt kan vilja hemlighålla. Kan ”röjandet” eller tillgängliggörandet av en redan offentlig uppgift om en dom vara ett sådant intrång? Nej, inte rimligen – då skulle ju domarna inte vara offentliga alls.

Om det inte gäller uppgifter som skyddas av den ”personliga integriteten” och det inte heller är ett ”intrång” i denna att sprida sådana uppgifter, kan något sätt som vanligt folk kan komma över dessa uppgifter på då vara ett i sig ”otillbörligt” intrång? Knappast. 

Vems intressen ska lagstiftaren skydda?
Ta exemplet med en person som dömts för pedofili. Föräldrar som funderar på att låta en sådan person få ansvar för deras barn kan ha intresse av att få kännedom om att personen är dömd. Personen i fråga kanske uppfattar det som ”ett otillbörligt intrång i sin integritet”, för att citera regeringen. Vems sida ska lagstiftaren då stå på?

Eller ta personen som förskingrat en miljon för ett bolag som du äger. När en sådan person dömts – ska den snabbt gömmas bakom grundlagsskydd ifall andra småföretagare skulle komma på idén att utnyttja hans/hennes tjänster? Ska lagstiftaren då stå på den dömdas sida eller på deras sida, som söker skydd mot ekonomisk brottslighet?

Den föreslagna inskränkningen i tryckfriheten är illa genomtänkt, undermåligt motiverad och orättvis. Elitens och brottslingarnas intressen skyddas men inte vanligt folks – det är så populismen göds. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.