Lärare

Ogenomtänkta reformer ökar bristen på lärare

En av oss som skriver den här artikeln har nu fyra vakanta tjänster som inte kan fyllas. Dessa lärare finns helt enkelt inte. I glesbygden får vi genom den akuta lärarbristen i vissa ämnen kombinerat med effekter av legitimations- och förstelärarreformerna allt svårare att rekrytera de lärare vi behöver.

Vi hade redan innan reformerna en svår situation på grund av att för få personer har utbildats till lärare i många ämnen under en väldigt lång tid. Lärarförbundets siffror på den kommande lärarbristen är förskräckande och Lärarnas Riksförbund har varnat för att vissa ämnen som matematik, naturvetenskap, teknik och moderna språk kommer att bli utrotade!

Situationen har varit känd länge utan att tillräckliga åtgärder har gjorts på nationell nivå. Till och med i städer med lärarutbildning, där man har lätt att locka nyutbildade lärare, har man nu svårt att hitta lärare i dessa ämnen.

Om det är svårt där hur tror man att det är i glesbygden? Kramfors kommun måste få någon att flytta in till kommunen, eller försöka rekrytera från andra närliggande kommuner. Men där finns inte heller dessa lärare och risken för personalomsättning är ändå hög vid långpendling. Vi anser att legitimationsreformen var nödvändig men att den borde ha införts med tillräckliga stödstrukturer, kraftfulla incitament för att få unga att vilja bli lärare där det finns brister och möjligheter till lokal validering av skickliga erfarna lärare. 

Med legitimationsreformen valde duktiga medarbetare bort läraryrket. De kunde ha fortsatt kämpa för att vända skolans utveckling, men då det krävdes flera års påbyggnadsutbildning för att få legitimation, valde de att hoppa av. De har känt oro, har inte fått svar från Skolverket på sina frågor om vad de behöver läsa för att få legitimation och så vidare. Otydligheten och osäkerheten har varit stor.

Också förstelärarreformen har lett till en märklig obalans. Förstelärartjänsterna har blivit det huvudmännen nu använder som lockbete. Det betyder att en annons om en ”vanlig” lärartjänst blir mindre attraktiv. Vilket i sin tur innebär att vi signalerar till våra egna lärare att de inte duger till att utnämnas till förstelärare. Lägg därtill att de lärare som på sina skolor utnämnts till förstelärare har mindre benägenhet att söka tjänst på annan skola där de riskerar att mista sin förstelärartjänst. Reformen har minskat rörligheten och skapat de inlåsningseffekter som Statskontoret varnade för innan reformen.

Om vi sammanför det svårrekryterade läget som redan fanns, med problemen som legitimationsreformen inneburit och sedan kryddar med förstelärarreformens oförutsedda effekter är det lätt att inse att glesbygdens situation inte har förbättrats. Reformer i skolans värld måste helt enkelt utredas noggrannare och konsekvensanalyser göras innan de sjösätts. 

Vi söker behöriga och legitimerade lärare. När det gäller matematik och NO är de obefintliga. Det är inte en kommande utmaning utan vår verklighet. Och då har vi inte ens nämnt att vi förutom behöriga och legitimerade lärare också gärna vill ha lämpliga personer. Vi har inte lyxen att välja en person som vi anser är lämplig att arbeta med våra barn och ungdomar.

Bristen på lärare i matematik, naturvetenskap och moderna språk är något staten känt till i decennier. Det krävs kraftfulla åtgärder nu för att locka unga människor att vilja bli lärare i bristämnen.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.