Debatt
Rut
7 januari 2016 kl 11:42

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Oförsvarbart att tacka nej till växande rut-sektor

I januari 2016 halveras maxbeloppet för hushållens rut-avdrag. På grund av försämringen kommer tre av tio rut-köpare att minska sin konsumtion av rut-tjänster framöver. Det är djupt olyckligt och går stick i stäv med regeringens ambitioner att skapa fler riktiga jobb, skriver Jens Nilsson, vd på Offerta.

Det här är en opinionstext

Jens Nilsson
vd Offerta.se

Samtidigt är sex av tio rut-köpare osäkra på vad de kommande förändringarna innebär. Det visar en undersökning som marknadsplatsen Offerta.se genomfört bland 514 köpare av rut-tjänster under 2015.

Försämringen av rut är djupt olycklig och går stick i stäv med regeringens ambitioner att skapa fler riktiga jobb. Rut-reformen har varit en effektiv jobbskapare, troligen mer effektiv än någon statlig arbetsmarknadsåtgärd. 

Förra året sysselsatte hela rut-sektorn omkring 20 000 människor, i huvudsak inom kategorin städtjänster i hemmet.

Detta är bakgrunden till att regeringen och allianspartierna enats om att utvidga rut-avdraget till att även omfatta bland annat flyttjänster och IT-tjänster i hemmet. Utvidgningen ska dock inte träda i kraft förrän tidigast sommaren 2016.

Signalerna är minst sagt motstridiga. Först genomför regeringen en försämring som skapar osäkerhet och leder till att hushållen minskar sina köp av rut-tjänster, varpå den i nästa andetag tar ett annat beslut som går i rakt motsatt riktning.

Vår välfärd i Sverige bygger på arbete. Det är arbete som finansierar våra välfärdstjänster och som gör att vi jämfört med andra länder kan erbjuda en unik trygghet.

Även om skatter behövs är det uppenbart att allt för höga skatter på arbete leder till minskad tjänsteproduktion. Skälet till att rut och rot införts är att beskattningen av tjänster behöver ligga på rimliga nivåer.

Om det är något som rut-reformen visar så är det att tjänster beskattas för högt i Sverige. Med vår ”normala” skattenivå är det massor med tjänster som inte blir utförda, och mängder med potentiella tjänstejobb som aldrig skapas.

För att klara välfärden framöver behövs ett snabbt jobbtillskott, och det mest effektiva sättet att åstadkomma ett sådant jobbtillskott är att maximera rut så att så många tjänster som möjligt omfattas.

Att tacka nej till en växande tjänstesektor är inte försvarbart, varken moraliskt eller samhällsekonomiskt.

Om rut utvidgas till att omfatta fler tjänstekategorier kommer nya branscher att utvecklas och expandera. Exakt vilka tjänster som blir mest populära går inte att veta i förväg, just därför är det dumt att försöka styra och avgränsa för mycket.

Invändningen att staten kommer gå miste om skatteintäkter bygger på det uppenbart orealistiska antagandet att lika många jobb kommer att skapas ändå, oavsett skattenivåer. 

Givetvis är det nödvändigt att göra en ordentlig ekonomisk analys för att utreda hur ett ”max-rut” bör utformas för att så många tjänstejobb som möjligt ska skapas. Men vi får inte blunda för verkligheten. Många fler tjänstejobb behövs. Alternativet att kapabla människor i arbetsför ålder ska förvägras rätten att försörja sig är i längden katastrofalt.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 7 januari 2016 kl 11:42

Skribent

Jens Nilsson
vd Offerta.se