Offentliga medel bör driva energiomställningen

Sommarens extremväder är en påminnelse om att energiomställningen brådskar – energisektorn står för en övervägande andel av Sveriges totala utsläpp.

Klimatförändringarna riskerar att bli mycket kostsamma för den offentliga sektorn och därför har nyvalda makthavare inom kommuner, landsting och riksdag en nyckelroll i att lösa vår tids kanske största utmaning. 

Vissa hävdar att mer pengar till forskning och innovation är lösningen. Om vi bara kunde forska fram bättre lösningar så skulle de ta över och den gamla ohållbara tekniken konkurreras ut. Men exempelvis OECD konstaterar att denna ”utbudsorienterade” innovationspolitik inte har gett tillräcklig effekt. Många av framtidens energilösningar – byggnadsintegrerade solceller, smarta batterier – är redan tillgängliga, men har svårt att nå marknaden. Det finns flera skäl till detta, exempelvis:

• Oprövade produkter innebär en större risk för köparen.
• Leverantören är inte tillräckligt etablerad.
• Köparna känner inte till de nyare, mer hållbara lösningarna. 
• Snabb utveckling gör det svårt att få en överblick över nuläget, och ännu svårare att förutse vad som kan utvecklas inom några år. 

Sammantaget gör detta att implementeringen av hållbara energilösningar i samhället går för långsamt. Energistyrningen i fastigheter är ofta omodern, och för få hus byggs med integrerade solceller. Kompletterande insatser krävs: staten behöver driva på efterfrågan av hållbara produkter, och offentlig sektor måste ta täten och köpa de mest hållbara lösningarna. 

Det finns en enorm potential för offentlig sektor att göra skillnad genom att agera som ansvarsfull och framåtsyftande inköpare. Offentlig sektor upphandlar för 800 miljarder kronor varje år, en resurs som kan användas betydligt bättre för att göra samhället mer hållbart.

Ett viktigt men underutnyttjat verktyg är så kallad innovationsupphandling. Det innebär att man upphandlar lösningar som ännu inte är helt färdigutvecklade. Upphandlaren kan specificera sina behov, men överlåter åt möjliga leverantörer att ta fram lösningen. Upphandlingsmyndigheten konstaterar själva att fastän intresset finns, så är det för få som går vidare och genomför innovationsupphandlingar. 

En framgångsrik upphandling av en oprövad lösning är dock bara starten. Lika viktigt är att den efterföljande implementeringen bygger erfarenheter och samarbeten som möjliggör uppskalning.

Partnerskap snarare än traditionell kund-leverantörsrelation kan bli nyckeln för att nya innovativa lösningar ska fungera enligt förväntningar och till rätt pris. Rätt implementering bäddar för mindre företag att få ut sina produkter och nå uppskalning på bred front.

I regeringens upphandlingsstrategi är ett av målen ”En offentlig upphandling som främjar innovationer och alternativa lösningar”. Men upphandlarna lämnas med ansvaret att genomföra insatser. Eftersom studier visar att kunskapsbrist är ett stort hinder för innovationsupphandlingar, så menar vi att det krävs fler stödjande åtgärder för att uppnå målet.

Offentliga aktörer som köper traditionell energiteknik – kanske dieselgeneratorer som reservkraft vid sjukhus i stället för moderna lösningar med batterier och förnybar elproduktion – riskerar att motverka en hållbar utveckling. Därför är det viktigt att upphandlarna utnyttjar möjligheten till tidig dialog för att undersöka marknaden. Men de har ofta begränsat med tid och resurser. Vi behöver därför fora där det är enkelt för upphandlarna att hålla sig uppdaterade och upptäcka nya lösningar.

Med fler innovationsupphandlingar, en mer aktiv partnerskapsbaserad roll i implementerings- och utrullningsfasen och mer tidig dialog kan många fler miljarder arbeta för en hållbar utveckling. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.