Regelförenklingar

Offentlig upphandling krånglas till i onödan

Medan Sveriges offentliga inköpare efterfrågar förenklingar av upphandlingsreglerna har regeringen senaste året svarat genom att införa fler krångliga regler. Det är dags att förenkla de offentliga upphandlingarna så att inköp av sjukhus, skolor och badhus inte ska hanteras efter samma regelbok som ett inköp av toalettpapper, skriver Emma Breheim, ordförande SOI och inköpschef i Luleå kommun och Martin Magnusson, vice ordförande SOI och upphandlingssamordnare Region Värmland.

Offentliga inköpare runt om i Sverige sitter med det faktiska arbetet att säkra bra affärer för de mer än 600 miljarder kronor som den offentliga marknaden omsätter varje år. Det är inte ett lätt arbete och det blir inte lättare när det ständigt kommer nya ännu krångligare regelverk som riskerar att leda till sämre affärer. Det har vi som samhälle inte råd med. Ändå var det detta scenario som 2017 bjöd oss offentliga inköpare på.

Hos Sveriges Offentliga Inköpare arbetar vi för att skapa bra offentliga affärer. Det borde alla vara intresserade av. Därför hoppas vi också att regeringen vill lyssna på de offentliga inköparna runt om i Sveriges kommuner, landsting och myndigheter. Det är dags att förenkla upphandlingsreglerna till fördel för såväl oss i det offentliga och företagen vi gör affärer med.

När vi har frågat våra medlemmar i Sveriges Offentliga Inköpare om deras upplevelse av de nya upphandlingsreglerna som trädde i kraft 1 januari i fjol, svarar över hälften att reglerna har gjort deras arbete krångligare. Regelverket om arbetsrättsliga villkor som infördes i juni 2017 har därtill krånglat till det ytterligare för våra medlemmar i sitt uppdrag att göra goda affärer.

I stället för att förenkla för de offentliga inköparna som hanterar affärer för 20 procent av BNP har regeringen försvårat vårt arbete. Att våra medlemmar, som har en genomsnittlig erfarenhet av offentliga inköp på över tio år, ger ett så kraftigt underbetyg till de nya reglerna borde mana till eftertanke.

Enligt EU-direktiven är det endast knappt en tredjedel av alla offentliga upphandlingar som faktiskt måste upphandlas. Resten kan hanteras utanför upphandlingsreglerna. Men i Sverige har upphandlingsreglerna komplicerats mer än vad som krävs av EU och mer än vad som efterfrågas av både inköpare och leverantörer.

Två av tre upphandlingar kan förenklas kraftigt genom att de förslagsvis endast behöver leva upp till de allmänna principerna om icke-diskriminering, likabehandling, proportionalitet, öppenhet och ömsesidigt erkännande som finns i EU-lagstiftningen. I praktiken skulle det innebära att över 10 000 upphandlingar varje år kunde förenklas. Och det skulle vara i full överensstämmelse med EU-lagstiftningen då de ligger under EU:s krav på tröskelvärden.

Förenklingar av reglerna för offentliga inköp skulle leda till bättre affärer för både köpare och säljare. Så varför skapa regler som ger både inköparna och företagen onödigt krångliga, och därmed dyrare, affärer?

Vi vet att civilminister Ardalan Shekarabi brinner för upphandlingsfrågor och att han har bidragit till att sätta offentlig upphandling högre upp på den samhällspolitiska dagordningen. Det tackar vi för. Men från Sveriges Offentliga Inköpare hoppas vi att regeringen under 2018 kan fokusera mer på den goda affären och mindre på regler som hindrar den. Sverige förtjänar en upphandlingslagstiftning med fokus på samhällsnytta och effektivitet i stället för paragrafrytteri och byråkrati. Bara så kan hela vårt land fortsätta att utvecklas och bidra till ett mer hållbart samhälle. Det tjänar alla på.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.