Idag är det internationella tillgänglighetsdagen, som uppmärksammas världen över med ambitionen att öka kunskapen om olika funktionsnedsättningar. Varje år sedan 2008 undersöker konsultbolaget Funka hur offentlig sektor arbetar för att samhällsinformation på webben ska nå fram till alla. Nästan en fjärdedel av respondenterna uppger detta år att de ”inte på något särskilt sätt” arbetar för att säkerställa att organisationens information når ut till alla människor.
Enligt OECD har var fjärde vuxen svensk svårt att läsa. Det borde vara en självklarhet för kommuner och myndigheter att fokusera på att all den information man publicerar faktiskt når fram. Men trots det uppger en majoritet av de som svarat på enkäten att de inte följer upp vare sig svårighetsgraden i det kommunikatörerna publicerar eller att mottagarna förstår budskapet.
11 procent svarade att de ”inte informerar på något särskilt sätt” för att nå personer med nedsatt läsförmåga. Sedan tio år tillbaka har vi i Sverige en språklag som kräver att ”språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt”. 20 procent av respondenterna i undersökningen uppger att de ”inte på något särskilt sätt” säkerställer att den språklagen följs.
Hela 48 procent uppger att de publicerar texter på så kallad lättläst svenska. Konceptet lättläst har många fördelar, framförallt för personer med utvecklingsstörning, men fungerar sällan bra på webben. Det är tydligt att kommuner och myndigheter använder lättläst för att försöka täcka väldigt många olika målgruppers behov.
Det är dock bara ett fåtal texter per webbplats som bearbetas till lättläst svenska och dessa kännetecknas av att:
- vara inaktuella och mycket sällan uppdaterade
- de inte kompletteras med bilder eller illustrationer, trots att det är ett effektivt sätt att öka begripligheten för många användare
- de inte är utvärderade, så att ingen vet om målgrupperna förstår dem.
Ingen respondent uppger att besökarna till de lättlästa sidorna uppgår till mer än 1 procent av det totala besökarantalet. Det är betydligt färre än det borde vara och visar tydligt på att konceptet lättläst inte löser användarnas problem.
Sedan vi startade våra undersökningar för elva år sen har vi kunnat se att medvetenheten om dessa frågor ökar, men det går mycket långsamt. Sammanfattningsvis har vi ett stort antal skattefinansierade redaktörer som publicerar massor av information som allt för många varken kan läsa eller förstå. Hur länge ska detta enorma slöseri fortsätta?
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
