Överdriver vi vikten av Pisa-mätningen?

Visst kan Pisa ge intressanta indikationer, men Sverige ägnar OECD:s mätning ohemult stort intresse jämfört med exempelvis Danmark eller Tyskland, skriver skoldebattören Åsa Melander.

PISA-resultaten är här! I Sverige firar vi att elevkunskaperna kanske har blivit större, bland annat beroende på vilken betydelse man tillskriver det faktum att proven för första gången genomfördes med datorer. Självklart är det positivt att skolresultaten går åt rätt håll, om än från en modest nivå!

Man kan dock fråga sig om vi i Sverige ägnade PISA-undersökningen ohemult mycket uppmärksamhet. I Rapport fick PISA 7 minuter (28 procent av sändningstiden), i danska TV Avisen 35 sekunder, i tyska Tagesschau (ARD) 30 sekunder (av 15 minuter) och på BBC 3 minuter. Är provet så viktigt som vi tydligen anser i Sverige – och ger det verkligen så mycket mer information som inte skolpersonal kunnat ge ändå (oaktat jämförelsen mellan länder – men nog är väl elevers faktiska kunskaper mer intressanta än om vi i en undersökning rankas bättre än Japan och Estland eller inte..?)

I Sverige har en hel del uppmärksamhet ägnats den dåliga likvärdigheten mellan skolor, vilket är naturligt givet Sveriges starka fokus på att alla skall ha samma chanser. Det är problematiskt att likvärdigheten, som av många anses vara viktigast av allt, faktiskt är sämre än tidigare. 

En del skoldebattörer, och även politiker, har även (skade-) glatt sig åt kommunala skolor ansågs få bättre resultat än privata skolor/friskolor, om man tar hänsyn till elevernas olika socioekonomiska bakgrund. 

Men kommer det leda till att fler börja välja de kommunala skolor som tydligen ger mer kunskap? Knappast. Att skolan blir bättre totalt – för ett land, en stad – av att alla går i en sammanhållen skola är inte ett argument som biter på enskilda föräldrar. De kommer fortsätta välja den skola de tror är bäst för just deras barn.

Få föräldrar kommer därför att omvändas. Tydligen har en del friskolor något som en del kommunala skolor saknar. Här måste den kommunala skolan bli bättre på att ta reda på vad det är, och göra något åt det. Föräldrar vill veta ”what’s in it for me” – inte för landet som helhet. 

I mitt arbete i en skolförvaltning i London hade vi ibland svårigheter att få föräldrar att acceptera en skolplats de hade erbjudits när deras uppfattning var att ”det var en dålig skola”. Det spelade ingen roll om skolan fick bra betyg av Ofsted (motsvarande Skolinspektionen). Det kan ta lång tid att vända ett dåligt rykte. 

Men en aktiv diskussion med föräldrar skulle kunna göra skillnad: vad skulle få dig att välja vår skola? Många föräldrar skulle sannolikt ändå välja minsta motståndets lag – den skola de tror är bättre. Jag är dock övertygad om att man även, med tiden, skulle kunna vinna föräldrar som vill prova den kommunala skolan, när de har övertygats om dess resurser, medel och mål – om skolan gör allvar av sin ambition att se till att undervisningstiden ägnas åt just undervisning. Givet min egen erfarenhet av skolor i utanförskapsområden vet jag att det går att skapa bra skolor även där – även om det absolut inte är enkelt – och locka även resursstarka föräldrars barn. En skolas rykte beror inte enbart på elevernas socioekonomiska status – men det kräver framför allt att resursstarka föräldrar känner sig säkra på att just deras barn får adekvat undervisning under lektionerna, och får vistas i en trygg miljö på raster och efter skolan.

Det här arbetet kan vi utföra utan att snegla på PISA. Låt oss därför lägga lite mindre energi på en undersökning som i bästa fall kan ge intressanta indikationer – och mer energi åt att lyssna på den skolpersonal som redan utför ett bra, men svårt, arbete, och dra lärdom av dem – oavsett om de har privata eller kommunala huvudmän. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.