Digitalisering

Ökat reformbehov med digitaliseringen

Digitaliseringen medför stora omvälvningar i ekonomin. Mellanled försvinner och jobb likaså. Samtidigt är steget från uppstart till global marknad desto kortare - nya jobb tillkommer också. Den centrala frågan framöver är därför: vilka kompetenser blir efterfrågade framöver och vilka reformer behövs för att stärka vår konkurrenskraft?

Digitaliseringen stöper om vårt samhälle och våra livsvillkor. Nya marknader skapas, andra försvinner. Nya kompetenser efterfrågas, andra blir mindre värda. Allt går i en rasande takt, i en globalt allt mer sammankopplad värld. Företagens värdeskapande är den drivande kraften i denna utveckling, men även individer och samhälle påverkas.

Det globala informations- och kunskapssamhällets framväxt handlar ytterst om att digital teknik har blivit exponentiellt billigare och bättre. Enligt Moores lag, formulerad av Intels grundare redan 1965, fördubblas prestandan på digital teknik var 18:e månad. Detta gäller väsentligen fortfarande. Med exponentiellt billigare och bättre teknik har enorma värden både skapats och förstörts.

Mest dramatiskt är sannolikt att digital teknik möjliggör tilltagande skalavkastning. Det innebär att kostnaden per producerad enhet sjunker när verksamhetens skala eller storlek ökar, samtidigt som värdet ökar när fler användare tillkommer. Digital programvara och integrerad kretsar kan lätt kopieras och användas av många aktörer samtidigt, vilket gör att styckkostnaden sjunker mot noll. Detta förstärks av nätverkseffekter där värdet av en vara tilltar ju fler personer som använder den.

Värdet av att äga exempelvis en mobiltelefon ökar i takt med att det går att ringa till fler personer. Även delningsekonomins plattformar, med kända exempel som Uber och Airbnb drivs av samma logik. Det nätbaserade apoteket Apotea är ett annat talande exempel. Efter att ha fått tillstånd att driva apotek år 2011 nådde bolaget en omsättning på 450 miljoner under första halvåret 2016 – en ökning med 70 procent jämfört med samma period föregående år.

Med den tilltagande skalavkastningen följer att förändringstakten och omvandlingstrycket i ekonomin. Det är idag möjligt även för ett litet nystartat företag att snabbt nå en global marknad. Mellanled försvinner och inträdes-, finansierings-, distributions- och marknadsföringsbarriärer minskar drastiskt på många marknader.

En avgörande fråga är naturligtvis vad detta betyder för jobben. Vilka kompetenser blir efterfrågade?

Helt klart är jobb försvinner, men nya jobb skapas också. Vissa menar att denna utveckling kommer att leda till att antalet jobb även totalt sett kommer att minska. Andra menar att den ökade produktivitet som digitalisering leder till kommer att öka efterfrågan på arbete. Enkla rutinjobb och kodifierabara arbetsuppgifter försvinner, medan efterfrågan på problemlösning och kreativitet ökar. Den framväxande delningsekonomin möjliggör dessutom en ny form av mångsysslande möjligt. Istället för en traditionell anställning väljer fler och fler att bli egenföretagare när arbetet enklare förmedlas utan mellanhänder. Med den tilltagande globaliseringen blir det också allt vanligare med gränsöverskridande arbete och arbetsgrupper som samarbetar över internet. Detta mönster kan också iakttas empiriskt på svensk arbetsmarknad. Faktum är att sysselsättningen ökar. Samtidigt råder kompetensbrist inom i stort sett alla branscher oavsett konjunkturläge.

Här ligger sannolikt den största samhällsutmaningen. Arbetsmarknadens flexibilitet och utbildningssystemets förmåga att levererar relevant kompetens är avgörande för att kunna hantera den digitala omställningen.

Forskning vid Ratio visar att den svenska arbetsmarknadens nuvarande reglering och lönebildningens funktionssätt leder till en suboptimal allokering av kompetens, vilket  allvarligt kan försämra möjligheterna att fylla de kompetensbehov som digitaliseringens nya företagande och jobb kräver.

Att reformer sker på detta område torde vara avgörande för att digitaliseringen ska vara en möjlighet snarare än ett hot.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.