Arbetsmarknaden

Öka rörligheten på arbetsmarknaden!

Idag finns ofta arbete på platser där det saknas bostäder, och lediga bostäder där det saknas arbete. Regeringen måste skyndsamt utreda hur rörligheten kan öka på arbetsmarknaden. Det är nödvändigt om vi ska klara att de utmaningar som Sverige står inför, skriver Almega och Svensk Näringsliv.

Almega och Svenskt Näringsliv har i dag, tillsammans med 16 andra näringslivsorganisationer, skickat en hemställan om att regeringen skyndsamt måste utreda och lämna förslag på hur lagstiftningen kan förändras i syfte att öka rörligheten på den svenska arbetsmarknaden.

Förra årets stora flyktinginvandring tillsammans med den arbetslöshetsnivå vi redan hade innebär utmaningar för såväl arbetsmarknaden som bostadsmarknaden. För klara dem behövs åtgärder inom flera olika samhällsområden.

En sådan åtgärd är att förändra skattereglerna. Idag finns ofta arbete på platser där det saknas bostäder, och lediga bostäder där det saknas arbete. Med mera moderna och ändamålsenliga skatteregler skulle vi kunna ta oss ur en den paradoxen. 

För att stärka de ekonomiska incitamenten för att öka rörligheten borde det vara möjligt för arbetsgivare att ersätta  medarbetare för ökade kostnader vid arbete på en ort långt från hemmet, utan att behöva betala arbetsgivaravgift på den summan. Det är rimligt eftersom det är ersättning för kostnader, inte lön. Arbetstagaren borde sin tur inte betala mer i skatt på ersättningen för ökade kostnader än för kostnadsersättningar vid tjänsteresa. Ändrade skatteregler gör det möjligt att bättre ta till vara den kompetens som finns i arbetskraften och i förlängningen minska samhällets kostnader inom andra områden. 

Så fungerar det inte idag. Dagens regler för rörlig arbetskraft bygger på en bedömning av var den anställda har sitt ”tjänsteställe”. Det är gamla regler, utformade i en tid när den rörliga arbetskraften främst fanns i bygg- och anläggningsbranschen och liknande branscher. Men på dagens arbetsmarknad ställs helt andra krav på rörlighet för att samhället ska fungera. 

Tittar man på praxis från domstolarna i skattemål i fall där en arbetstagare arbetat på annan ort är det tydligt hur fel dagens regelverk kan slå. En tolk kan idag anses ha tjänstestället där uppdraget utförs, samtidigt som en elektriker bedöms ha sitt tjänsteställe i bostaden. Båda utför sitt arbete på den plats som uppdragsgivaren angivit. I praktiken betyder detta att tolken och tolkens arbetsgivare får betala långt mer i skatt och arbetsgivaravgifter än vad elektrikern och elektrikerns arbetsgivare behöver betala – trots att båda i praktiken fått ersättning för kostnader för att kunna utföra den tjänst man erbjuder.    

Samtidigt innebär de nuvarande reglerna om hur den enskilde får göra avdrag för ökade levnadskostnader att man inte får göra avdrag för merkostnader om dessa enbart beror på att man bor och arbetar på skilda orter. Den utveckling som skett mott allt större rörlighet på arbetsmarknaden innebär att det också i det här avseendet behövs ett nytt synsätt på hur och när man ska få göra avdrag för ökade levnadskostnader.

Utgångspunkten  för ett moderniserat regelverk borde enligt Almega och Svenskt Näringsliv vara dels att de flesta arbetstagare sannolikt föredrar att ha ett arbete som ligger nära bostadsorten och dels att arbetsgivare sannolikt inte betalar ur ersättning till en anställd för att hen arbetar på en annan ort, om inte just det vore nödvändigt för verksamheten. 

För statskassan borde kostnaden för att göra den förändringen bli högst marginell, eftersom man kan anta att de flesta arbetstagare redan idag föredrar att arbeta nära bostadsorten. Ett ändrat förhållningssätt skulle emellertid sända viktiga signaler och skapa förutsättningar för ökad rörlighet på arbetsmarknaden, vilket skulle göra det lättare att rekrytera kompetent personal både till företag och andra verksamheter på glesbygden och i storstadsområdena. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.