Riksintressen

Öka kommuners inflytande över riksintressen

Vi har i Sverige en situation där det finns ett stort behov av bostäder, och en växande befolkning under överskådlig tid. Samtidigt finns stora samhällsutmaningar i att uppnå de sexton miljökvalitetsmål som riksdagen slagit fast. För att klara dessa uppgifter behövs ett väl fungerande system för fysisk planering för att planera verksamheter med hänsyn till olika intressen och för att göra avvägningar mellan motstående intressen. Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden kan få en nyckelroll i det sammanhanget, men behöver reformeras för att inte fungera som bromskloss i samhällsplaneringen.

Riksintresseutredningen har haft i uppdrag att se över 3 kap. miljöbalken och relevanta delar av 4 kap. miljöbalken. I bestämmelserna anges att mark- och vattenområden som är av betydelse för olika ändamål av allmänt intresse ska beaktas vid planering och beslut om mark- och vattenanvändningen. Om området är av riksintresse kan staten ingripa i beslutsprocessen.

Antalet områden som utpekats som riksintressen har ökat successivt och i dag är närmare hälften av landets yta utpekad av myndigheter som områden av riksintresse. Omfattande kritik mot tillämpningen av bestämmelserna har kommit bland annat från kommuner, Boverket, länsstyrelser och Riksrevisionen.

I dag onsdag överlämnar vi våra förslag i betänkandet Planering och beslut för hållbar utveckling – Miljöbalkens hushållningsbestämmelser (SOU 2015:99) till Miljö- och energidepartementet. Förhoppningen är att både remissinstanser, regering och riksdag ska se våra förslag utifrån ett helhetsperspektiv och inte bara utifrån varje enskilt intresse. 

Den sammanlagda mängden av områden av riksintresse där det ibland saknas användbara värdebeskrivningar och vägledning komplicerar tillämpningen av bestämmelserna. Kombinerat med att det ofta krävs beslutfattande på flera olika nivåer skapar detta en tröghet och osäkerhet i den fysiska planeringen. Detta leder i sin tur till utebliven planering, extra kostnader och lång genomförandetid. Eftersom tillämpningen fokuserar på områden av riksintresse finns det också risk att väsentliga värden skadas.

Vårt förslag innebär ett omtag när det gäller riksintressen och andra väsentliga samhällsintressen. Bestämmelsernas ursprungliga funktion som planeringsriktlinjer ska återupprättas, och planering och överväganden om mark- och vattenanvändningen ska göras utifrån helhetsyn och långsiktighet. 

För att förtydliga begreppet riksintresse föreslår vi en övergripande definition av riksintresseområden som betonar det nationella värdet. Regeringen ska utifrån definitionen fastställa kriterier för varje slag av riksintresse som rätt utformade kan bidra till att riksintresseområden endast avser områden av verkligt nationellt intresse där staten behöver kunna gripa in i planeringsprocessen. 

Vi föreslår att alla nuvarande områden av riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken ska omprövas i dialog med berörda kommuner. Tydliga beslut om sådana områden ska därefter fattas av ansvariga myndigheter. Riksintresseområdena och tydliga beskrivningar av vilka värden som ska tillgodoses ska sedan dokumenteras i ett nationellt digitalt register under Boverkets ansvar. 

Trots behovet av bostäder är det inte lämpligt att ange områden för bostadsförsörjning av riksintresse. Istället föreslår vi att länsstyrelsen och regeringen ska kunna göra undantag från kravet att tillgodose riksintressen, om det är ett väsentligt allmänt intresse att använda marken till exempelvis bostadsbebyggelse. Förutsättningen är att det främjar en hållbar utveckling ur ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt. 

Ett nytt riksintresse införs, grundvattenförekomst av stor betydelse för dricksvattenförsörjningen, vilket föreslogs redan av Miljöprocessutredningen 2009.

Områden av väsentligt allmänt intresse föreslås bli ett nytt begrepp som kan användas för att synliggöra och stärka viktiga intressen, utan att dessa får fullt ut samma status som riksintressen. Sådana områden kan anges av ansvariga myndigheter, länsstyrelser och kommuner. En del av nuvarande riksintresseområden kan anges som områden av väsentligt allmänt intresse istället.

Vi föreslår att översiktsplanen också ska visa hur väsentliga allmänna intressen ska tillgodoses vid efterföljande beslut. Genom att tydliggöra dessa intressen i kommunernas planering kommer såväl områden av betydelse för miljömålsarbetet som områden av betydelse för lokal och regional utveckling att fångas upp i ett sammanhang.

Vi har även identifierat ett antal samhällsintressen som i dag inte regleras med stöd av bestämmelserna i 3 kap. miljöbalken och som kan bli aktuella inom ramen för detta begrepp. Det gäller bland annat klimatanpassningsåtgärder, dricksvattenförsörjning, bostadsförsörjning och näringslivsutveckling. Ett nytt inslag är att länsstyrelsen särskilt ska bevaka att bestämmelserna om väsentliga allmänna intressen för brukningsvärd jordbruksmark och dricksvattenförsörjning följs. För hanteringen av övriga väsentliga allmänna intressen ansvarar kommunen själv.

LÄS MER: Lena Micko replikerar. 

Vår utgångspunkt är att kloka och långsiktiga överväganden om den framtida mark- och vattenanvändningen bäst kan göras med kunskap om lokala förhållanden, utifrån ett planeringsunderlag som tydligt visar vilka områden av allmänt intresse som behöver beaktas vid planering och beslut om mark- och vattenanvändningen. 

Sådana överväganden bör i högre utsträckning göras av kommunerna, som har ett stort engagemang för hållbar utveckling. Genom att utbredningen av riksintresseområden minskar visar staten tillit till kommunernas förmåga att planera för en hållbar utveckling. 

Ansvariga myndigheter bör tillsammans med länsstyrelser och kommuner utveckla en gemensam syn på hur hushållningsbestämmelserna ska tillämpas. Staten ska bara behöva ingripa om viktiga gemensamma intressen inte tillgodoses som avsett. 

Vi har funnit att områden av riksintresse inte för närvarande utgör ett större hinder för bostadsbyggande jämfört med andra hinder, främst av ekonomisk art. En reformering av hushållningsbestämmelserna enligt vårt förslag kan ändå bidra till att öka tillgången på byggbar mark de närmaste åren, men andra långsiktiga intressen måste också tillgodoses. 

Tydligare hushållningsbestämmelser med förbättrad tillämpning och uppdaterade översiktsplaner skapar enligt vår mening förutsättningar för en rationell fysisk planering utifrån en helhetssyn om ett hållbart samhällsbyggande som bidrar till en hållbar utveckling.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.