Högskolor

Öka högskolornas internationalisering

Ett internationellt utbyte av kunskap är centralt för framtidens jobb och samhälle. Samtidigt har vi färre internationella studenter som kommer hit och för få svenska studenter som studerar utomlands. Därför påbörjar regeringen nu ett arbete för att främja internationaliseringen vid universitet och högskolor.

Historiskt har Sverige valt en samhällsmodell som baseras på öppenhet mot omvärlden där vi har tagit emot de människor som sökt sig till hit. Detsamma gäller vår ekonomi, där vi främjat fri handel över gränserna. Sett i backspegeln har detta aktiva val tjänat Sverige väl. Vår öppenhet har gjort Sverige framgångsrikt. Vi har gått från att vara ett av Europas fattigaste länder till att vara ett av de rikaste. Vi har byggt en välutvecklad världsfärdsstat med konkurrenskraftiga företag som står sig väl i den globala ekonomin. 

Nu lever vi i en tid när behoven av kunskap och kompetens ständigt ökar på arbetsmarknaden. Samtidigt ser vi en allt mer global och digitaliserad värld. Vi har allt fler samarbeten, affärsavtal, vänskapsband, och familjerelationer som sträcker sig över gränser och kontinenter. Vägen framåt är inte att sluta Sverige mot omvärlden, utan istället att stärka Sverige genom att utveckla kunskapsutbytet med andra länder. 

Internationaliseringen av högskolan bidrar till nya kontaktytor, kunskapsutbyte, ökad relevans för utbildningarna i arbetslivet, ökad mångfald och större förståelse mellan länder och samhällen. Genom internationella kontakter byggs nätverk med studenter och forskare, vilka även är till nytta för näringslivet och för bilden av Sverige utomlands. Internationalisering stärker också kvaliteten och relevansen i den högre utbildningen och forskningen.

Internationaliseringen skapar många möjligheter, men det kräver ett aktivt arbete. Antalet internationella studenter har minskat kraftigt sedan början på 2010-talet, som en konsekvens av att den förra borgerliga regeringen införde studieavgifter för tredjelandsstudenter. Jämfört med läsåret 2010-2011 har antalet nya inresande studenter minskat med 7 600 personer 2013-2014. Samtidigt reser också för få svenska studenter och forskare ut över Sveriges gränser. Vi ser ett behov av att identifiera de möjligheter som finns, och vilka utmaningar som behöver bemötas.

Följande ser regeringen som tre viktiga framtidsbehov:

Hinder för internationalisering bör identifieras och så långt som möjligt undanröjas. Vi vill se ökad rörlighet för studenter, forskare och annan personal. Men vi ska också se till att få kvalitet i utbytena så att perspektiv och erfarenheter delas, och göra den internationella dimensionen till en naturlig del i all verksamhet vid universitet och högskolor.

Vi behöver möjliggöra etableringar av internationella kunskapsintensiva företag och ett intresse för Sverige hos utländska lärosäten och studenter. Samtidigt behöver våra lärosäten och företag vara aktiva internationellt.

Meriter från utländsk utbildning måste tas tillvara, oavsett om det är studier via ett utbyte inom ramen för en svensk utbildning, eller en hel utbildning hos de som kommer hit. Här behövs också en stark arbetslivsanknytning – både för svenska och internationella studenter.

Sverige måste bedriva ett aktivt arbete med internationalisering. Regeringen bjuder därför i dag onsdag in lärosäten, organisationer och näringsliv till den första i en rad hearingar för att i dialog främja internationalisering av universitet och högskolor.

Vår ambition är att internationaliseringen ska öka. Det är nödvändigt för att Sverige ska vara en ledande och attraktiv kunskapsnation.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.