Debatt
OECD-rapporten
7 maj 2015 kl 11:04

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

OECD slog spiken i kistan för alliansens skolpolitik

Häromdagen kom OECD med sin rapport om den svenska skolan. Där konstateras att den har stora problem. Rapporten hade knappt hunnit hamna på skrivbordet innan Moderaterna påstår att OECD ger partiet rätt i sin skolpolitik. Inget kan vara mer fel än det påståendet. Studien är spiken i kistan för alliansens skolpolitik.

Det här är en opinionstext

Jabar Amin
riksdagsledamot (MP) och utbildningspolitisk talesperson

REPLIK. Moderaternas och de andra borgerliga partiernas skolpolitik har försämrat den svenska skolan. Under åtta års tid, 2006-2014, blev det svenska skolsystemet föremål för Moderaternas och de andra borgerliga partiernas experimenterande. Resultatet vet vi. Sjunkande kunskapsresultat, minskad likvärdighet, stor utslagning och ökade administrativa bördor för lärarna. Det kan man tydligt utläsa av Pisas, Skolverkets och lärarfackens olika rapporter.

Enligt Skolverkets statistik lämnade över 100 000 elever den svenska grundskolan under allianstiden utan att få med sig behörighet till något nationellt program på gymnasiet. Bara det är ett misslyckande av ofantliga mått. Efter åtta år med Moderaterna vid rodret skrev Skolverket förra året: ”I internationella jämförelser utmärker sig Sverige som ett land där både kunskapsresultat och likvärdighet försämrats”.

I en OECD-rapport som publicerades redan för två år sedan slog OECD fast att barn från fattiga och eller lågutbildade hem i Sverige löper dubbelt så hög risk att misslyckas jämfört med välutbildades barn. Det är arvet efter Moderaternas och de övriga borgerliga partiernas skolpolitik.

Den politiken sa väljarna nej till i valet förra året. En annan skolpolitik börjar nu träda i kraft. En skolpolitik som har visionen att varje barn ska ges chansen att lära, utvecklas och må bra. En skola som bidrar till bildning och kritiskt tänkande. En skola som återigen ska bli likvärdig. En skola som ger lärarna bättre förutsättningar att vara lärare.

Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall skriver i artikeln ”Skolkrisens lösning kan inte vänta till 2017” i Dagens Samhälle att det sedan länge varit känt att lärarnas arbete är undervärderat. Det har Miljöpartiet påpekat länge. Trots detta satsade Moderaterna under de första sex åren vid makten inte en enda krona på lärarlöner. När jag under en frågestund 2012 frågade dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt om han var beredd att satsa för att bidra till höjda lärarlöner var hans svar i kammaren att det inte är hans ansvar utan arbetsmarknadsparternas.

Mot slutet av mandatperioden kom alliansen med receptet karriärtjänster för ett fåtal procent av lärarkåren, ett grepp som samarbetsregeringen låter ligga kvar. Men vi måste också höja statusen för hela yrkesgruppen och det görs bland annat med bredare lönesatsningar, därför satsar samarbetsregeringen tre miljarder extra per år för att höja lärarlönerna från 2016, i samverkan med arbetsmarknadens parter.

Men det behövs fler reformer. Bland annat satsar vi på lärarkåren genom bättre arbets- och utvecklingsvillkor. Vi satsar 500 miljoner per år från och med 2016 på fler speciallärare och specialpedagoger. Vi har redan börjat minska de administrativa bördorna på lärarna bland annat genom att göra vissa av de nationella proven frivilliga. Vi ska underlätta för våra lärare att få tid med eleverna. Vi satsar 200 miljoner per år från och med nästa år på fortbildning för förskolelärare och lärare. Vi satsar på fortbildning av förskolechefer.

Vi gör dessa och flera andra reformer för att bidra till att höja kvaliteten och för att läraryrket ska bli det attraktiva yrke som det borde vara.

Vi utvecklar skolan genom att satsa på eleverna i ett tidigt stadium; elever som behöver extra stöd ska få det redan på lågstadiet. Vi vill ge en läsa, skriva och räkna-garanti till alla barn. Vi ska se till att resurser styrs dit de bäst behövs. Skolor med tuffa förutsättningar ska få extra stöd, 600 miljoner per år. 

Elevhälsan ska prioriteras och få 200 miljoner per år. Vi satsar 390 miljoner per år på läxhjälp så att alla elever får det extra stöd de behöver. Vi satsar 150 miljoner per år på lov- och sommarskola. Två miljarder satsas per år för att bland annat anställa fler på lågstadiet. All detta för att se till att eleven får det stöd hen behöver. Så kan vi bidra till att höja elevernas möjligheter att lyckas, deras ambitioner och synen på deras egna förmågor.

Förra månaden tillsatte samarbetsregeringen en Skolkommission med uppgiften att vända på varenda sten och komma med förslag som höjer kvaliteten i den svenska skolan. Den kommissionen ska också titta på styrningen av skolan och på det fria skolvalet.

Allt detta och många andra reformer som vi är i färd med att sjösätta är i linje med OECD:s slutsatser. Även om Camilla Waltersson Grönvall redan tidigare visste vad den svenska skolan behövde mest av allt så satsade Moderaterna, och de andra borgerliga partierna, under sina åtta år vid makten ofantligt mycket mer på skattesänkningar än på skolan. Över 60 procent av statens reformutrymme lades på skattesänkningar och bara drygt två procent på skolan.

Vi i samarbetsregeringen har helt andra prioriteringar. Vi satsar på skolan och inte på skattesänkningar! Camilla Waltersson Grönvall säger att hon vill lyfta skolan nu, men det gjorde hon inte det under de åtta år som hennes parti hade möjligheten.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 7 maj 2015 kl 11:04
Uppdaterad: 26 maj 2015 kl 15:38

Skribent

Jabar Amin
riksdagsledamot (MP) och utbildningspolitisk talesperson