Debatt
Feminism
27 mars 2019 kl 13:35

Och vad gör männen åt mäns livslängd?

Vi feminister arbetar redan med destruktiva mansnormer och vad de gör med både kvinnor och män. Det arbetet måste fortsätta. Men vi feminister kan inte lösa problemen själva – var är ni andra?

Det här är en opinionstext

REPLIK Kjell Kampe, utredare i interkulturell kommunikation skriver i sitt debattinlägg i Dagens Samhälle (25/3) att feminister ignorerar mäns kortare livslängd som borde vara en av de största feministiska frågorna. Vi på Mångfaldsföretagarna vill invända mot detta på två punkter:

För det första: Ignorerar feminister verkligen mäns situation? Generellt sett; nej. Feminister är medvetna om de destruktiva mansnormerna och vad de gör med både kvinnor och män: att män behandlar sig själva och andra så illa att det i värsta fall leder till döden.

Många feminister har under lång tid arbetat med just dessa frågor både inom forskning, aktivism och institutioner som Riksidrottsförbundet och Sveriges kommuner och landsting. Några andra exempel inom branschorganisationen Mångfaldsföretagarna är Add Genders program “Add men to change” , jämställdhetsarbete inom förskola/skola och kommunikationsbyrån Hyvääs arbete med Sofia B Karlssons bok “Stå upp när det blåser”.

För det andra: Är mäns kortare livslängd ett stort problem? Det stämmer att män lever färre år än kvinnor, men för att säga att det är ett jämställdhetsproblem måste vi se till helheten. Då kan det också vara värt att minnas att:

  • Mäns livslängd ökar mer än kvinnors. I den mån mäns kortare livslängd är ett problem så minskar det alltså. En huvudorsak till det är att könsskillnaden minskar vad gäller flera dödliga sjukdomar, till exempel lungcancer och hjärt- och kärlsjukdomar (SCB). Detta pekar mot livsstilsfaktorer som till exempel rökning och stress, och alltså mot den destruktiva mansnormen.
  • Män mår bättre än kvinnor under sitt liv, i synnerhet låginkomsttagare. Det gäller i stort sett oavsett hälsomått och trots att kvinnor överlag är bättre på förebyggande faktorer såsom kost- och motionsvanor, mindre konsumtion av alkohol och droger med mera. Och den ohälsa som drabbar även männen, börjar ofta i yngre åldrar hos kvinnor. Det beror sannolikt på att kvinnor har en tyngre arbetsbörda: i arbetslivet finns de i yrken som är svåra att mekanisera och därför sliter på kroppen. Och i hemmet drar de det tyngsta lasset. Ohälsan hos kvinnor i barnafödande åldrar är långt högre än hos männen.
  • En stor orsak till mäns kortare livslängd är just det liv de lever. De är mer utsatta för skador än kvinnor, vilket sannolikt kan kopplas till högre alkoholkonsumtion. Män är också mer riskbenägna i trafik och arbetsliv.

Givet ovanstående är mäns kortare livslängd absolut en jämställdhetsfråga. Det är en fråga om mansnormer, hur män väljer att leva sina liv, vilket är kopplat till maskulinitetsnormer. Det är dock inte en fråga om att kvinnor på något sätt är överordnade män i detta.

Så ja, Kjell Kampe. Vi feminister måste fortsätta arbeta med mansnormer, som gör att män behandlar sig själva, varandra och oss andra på ett destruktivt sätt. Men det är ett problem som inte bara feminister kan lösa. Var är ni andra?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.