Debatt
Skolkommissionen
24 maj 2016 kl 15:02

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

”Obligatoriskt skolval löser inte problemen”

Likvärdigheten i den svenska skolan har minskat dramatiskt, samtidigt som uppdelningen av elever efter föräldrars inkomst, utbildning och etnicitet ökat. Bakom fasaden av vackra ord om ”frihet” har klassamhället återuppstått i våra klassrum, skriver Daniel Riazat (V) i en replik till Lars Leijonborg.

Det här är en opinionstext

Daniel Riazat
Utbildningspolitisk talesperson (V)

REPLIK Förra året släppte LO en rapport som tydligt visade på att grundskolans skolval haft negativa effekter på kunskapsresultaten för de elever som det går sämst för. I rapporten bedömde man också att marknadsanpassningen och kommunaliseringen ligger bakom lärarnas allt tuffare situation. Även OECD och andra internationella aktörer har varnat för att skolvalet lett och leder till större segregation. 

Sådant är läget i den svenska skolan, decennier efter införandet av friskolereformen, ett ”fritt” skolval och kommunaliseringen. 

Efter att den av regeringen tillsatta Skolkommissionen presenterade sitt delbetänkande i förra veckan så var Lars Leijonborg, ordförande för Friskolornas Riksförbund, snabb med att hylla de delar av delbetänkandet som tyvärr innebär att det misslyckade systemet med det så kallade ”fria” skolvalet kommer att fortsätta.

Trots att internationella/nationella studier tydligt signalerat om de negativa konsekvenserna med 90-talets marknadsliberala och misslyckade reformer så fortsätter Friskolornas Riksförbund, med den tidigare FP-ledaren i spetsen att försvara riskkapitalisters rätt till vinstjakt och ett ”skolval” som lett till större segregation. 

Att vinstintresset försvårar för såväl kommunala skolor som för icke-vinstdrivande friskolor väljer Leijonborg att bortse från. 

Problemen med det fria skolvalet löser sig inte genom införande av ett obligatoriskt skolval. Att förstärka ett misslyckat system är inte vägen framåt. En likvärdig skola måste finnas i hela landet för att stoppa jakten på ”bättre” och ”sämre” skolor. 

Skolplaceringar bör främst ske genom upptagningsområden, men för att få till en mer inkluderande elevsammansättning i hela landet behöver dagens upptagningsområden förändras. Samtidigt bör grundskolans extrema skolvalsystem begränsas kraftigt. 

I delbetänkandet nämns det att staten bör ta större ansvar för skolan, vilket är en delseger för oss som kämpar för att staten ska ta över huvudansvaret, men det räcker inte. Kommunaliseringen av den svenska skolan har inte fungerat. 

Reformen som skulle leda till decentralisering av makten över skolans utveckling har i stället minskat likvärdigheten och lett till en sämre situation för lärarna och andra som verkar inom skolan. Det är därför dags att staten tar över huvudmannaskapet och att behoven styr finansieringen av den svenska skolan. 

Man kan undra varför Leijonborg företräder marknadsliberalt skolsystem i stället för att lyssna på forskningen och befolkningen, men egentligen är det enkelt. Han har varit med och byggt upp det systemet. Nu gäller det att försvara det, även om det är på bekostnad av barnen och personalen.

Den svenska skolpolitiken befinner sig i kris. För att ta sig an denna kris behövs rejäla förändringar, samtidigt som skolan bör bevaras från borgerliga hafsverk och vinstintressen. Vi måste bygga en skola där alla barn får en rättvis och likvärdig chans att utvecklas. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 24 maj 2016 kl 15:02
Uppdaterad: 24 maj 2016 kl 15:19

Skribent

Daniel Riazat
Utbildningspolitisk talesperson (V)