Bristen på lärare Hela debatten

”Obehöriga lärare betyder inte oskickliga lärare”

Tåget har gått, Åsa Fahlén. Vi har en enorm lärarbrist, och det är för sent att utbilda bort den. Nu handlar det om att hitta lösningar som exempelvis duktiga obehöriga lärare, utländska lärare och distansundervisning.

Replik. Trots en enorm lärarbrist verkar flera viktiga aktörer inte vilja se verkligheten. Det illustreras väl av Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahléns artikel ”Mot lärarbristen hjälper inga bortförklaringar” som inte med ett ord tar upp en lösning på den akuta lärarbristen. I stället ägnar hon sig åt påhopp på friskolor. Det är djupt beklagligt. Men hon är inte ensam om att stå utan lösning på detta gigantiska problem. Regeringen föreslår inga större förändringar av dagens system kring lärarutbildning eller behörighet. Lärarnas Riksförbund föreslår nyligen till och med ökade krav på behöriga lärare. Tror ni på allvar det är lösningen? 

Dagens Samhälles granskning visar att det är akut lärarbrist i var tionde skola. Och dagens kris är bara början. Sverige har de närmaste åren en brist på 55 000 lärare. Universitetskanslersämbetets ansvarige för lärarutbildning konstaterade i Skolvärlden i augusti att lärarkrisen nu har gått så långt att den inte längre går att utbilda bort. Det är helt enkelt för sent. 

Det är hög tid att laga efter läge. Hur vi än gör kommer vi att ha många obehöriga lärare i klassrummen det närmaste decenniet. Vi måste därför nyansera frågan om obehöriga lärare. Politikens utmaning de närmaste åren är att få duktiga obehöriga lärare. Vi måste, och det inkluderar lärarfacken, acceptera att obehöriga lärare inte betyder oskickliga lärare om vi tänker nytt och vågat. 

Samtidigt ska de utbildade lärare som finns användas på ett smart sätt. Vi vill därför se program för att rekrytera utländska lärare. Mer drastiska åtgärder kring att attrahera yrkesverksamma akademiker till läraryrket, likt Teach for Sweden. Se över studiemedlet kring KPU. Åtgärder för att locka tillbaka några av de tusentals lärarutbildare som inte arbetar i skolan är också nödvändigt. 

Ett aktuellt gyllene tillfälle finns i frågan om fjärrundervisning och entreprenadlösningar som nyligen var ämne för en statlig utredning. Men tyvärr föreslår utredningen att fjärrundervisning endast ska få användas som andrahandsalternativ när traditionell undervisning inte kan bli av. 

Det är svårt att förstå denna rädsla för tekniska hjälpmedel, särskilt med tanke på verklighetens lärarbrist. Fjärrundervisning tillämpas runt om i världen. Det är till exempel en vida använd undervisningsform i Kanada och Australien. Läraren finns på annan plats än eleverna och de får undervisning med hjälp av tekniska hjälpmedel. I klassrummet finns en resursperson som kan hjälpa till i kommunikationen. Internationell forskning visar att fjärrundervisning inte är en sämre undervisningsform i sig.

Lika problematisk är utredningens rädsla för entreprenadlösningar. Genom att öppna för entreprenad kan lagstiftaren göra det möjligt för skolor att anlita lärare utan att de behöver vara anställda av skolan. Det möjliggör större samverkan och specialisering, dels kring lärares kunskap men också kring de tekniska lösningarna. De duktiga lärare vi har kan användas smartare. Men tyvärr innebär utredningens förslag att entreprenadlösningar begränsas till endast fjärrundervisning. Dessutom vill utredaren begränsa entreprenad till enbart skolhuvudmän. Det innebär att inga renodlade specialiserade företag kan utveckla denna typ av undervisning. 

Det bör vara upp till skolledningen att avgöra vilken lösning som är bäst för att uppnå skolans mål. Varför ska en landsbygdsskola med sjunkande resultat i naturvetenskapliga ämnen och som har svårt att hitta lärare med tillräcklig skicklighet förhindras från att lösa problemet via fjärrundervisning eller entreprenad? 

Riksdagen och regeringen har nu en jättechans att genomföra förändringar kring fjärrundervisning och entreprenad som är mer anpassad till verkligheten. Ta den. Och ta alla andra chanser att tänka nytt kring hur vi får fler duktiga personer i klassrummen runt om landet. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.