Debatt
Förorter
5 augusti 2020 kl 05:05

Oacceptabelt att våldet tar över våra gator

Vi som bott en längre tid i Stockholms förorter upplever att utvecklingen gått åt fel håll i decennier. Nu behövs resursstärkande åtgärder, skriver Rinkebybon Kahin Ahmed (C) efter dödsskjutningen av en 12-årig flicka i Botkyrka.

Det här är en opinionstext

Kahin Ahmed
samhällsvägledare, Aktivist i Rinkeby (C)

Det är oerhört tragiskt att en minderårig flicka miste livet på grund av gängrelaterade skjutningar i Norsborg. Våra tankar går främst till familjen, anhöriga och vänner. Det känns en bottenlös smärta i hjärtat. Att förlora sitt barn är värsta man kan drabbas som föräldrar.

Verkligheten i Stockholms förorter är skrämmande jämfört med välbärgade områden i Stockholm. Vi som bott här en längre tid upplever att utvecklingen gått åt fel håll i decennier. Varken makthavarna eller Stockholms stad sätter in nödvändiga åtgärder för att få bukt med den mångfacetterade problematiken i utsatta områden som Rinkeby och Botkyrka. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) sker mer än tio procent av alla mord i Sverige bara i Järvaområdet.

Vi Järvabor känner oss oroliga för våra barn som leker ute på gårdarna i en sådan miljö – trygghetskänslan i vårt område har försämrats markant. Våldsbrott i offentlig miljö är ett återkommande problem i förorterna – och våra samhällsansvariga har inte lyckats att sätta stopp på det ungdomsrelaterade våldet. 

Vi hoppas att våldet inte begränsa invånarnas rörelsefrihet, men tyvärr är otrygghetskänslan högre här än andra stadsdelar i Stockholm om man ser till Stockholms trygghetsindex. 

Ett flertal skötsamma medborgare här har uttryckt sitt missnöje över att våra makthavare eller kommunen inte gjort tillräckligt mycket för att förebygga kriminalitet och förbättra tryggheten. Utbildningen för våra unga har blivit sämre och arbetslösheten har ökat i området.

Hittills har makthavarna i regeringen eller de ansvariga i Stockholms stad inte kommit med konkreta förslag för en långsiktig lösning. Föräldrar känner sig oroliga för att deras barn kan bli nästa offer för skottlossningar eller för den konstanta narkotikaförsäljningen som också sker här i området. En del vill flytta men har inte råd.

Den stadsdel de vill lämna, Rinkeby, har rustats ner under lång tid och hamnat helt i marginalen sedan institutioner som kommunen, arbetsförmedlingen, polisen, försäkringskassan och Nordea flyttade härifrån. Och när Diskrimineringsombudsmannen (DO), ville flytta hit stoppades det av den då ansvariga ministern Alice Bah Kuhnke (MP), med motiveringen att myndigheten inte skulle vara tillräckligt tillgänglig för allmänheten om den hamnade här.

I Socialtjänstlagen står det att barn i Sverige ska växa upp med samma livsvillkor oavsett var de bor, men fram tills dess att makthavarna i Stockholms stad rustat upp förorterna kommer barnen som växer upp här inte ha samma villkor som de barn som växer upp på Södermalm. Hur ska de barnen kunna konkurrera med dem som växer upp med socioekonomiskt starka föräldrar om jobb eller platser på högskolan? I stället riskerar de att ärva sina föräldrars sociala och ekonomiska utsatthet.

Vi efterlyser fler satsningar och bättre fördelning av samhällsresurser så att vi kan satsa på att förebygga kriminalitet bland ungdomar och gå in tidigt när man märker avvikande beteende som ogiltig frånvaro i skolan, oprovocerade slagsmål, snatteri, låg motivation i skolan och fallande skolresultat.

I Rinkebyskolan är det nästan 35 procent av niondeklassarna som inte får fullständiga betyg. I en rapport om segregationen i skolan beskriver forskaren Anders Trumberg att utbildningsmönstret i utsatta områden närmar sig botten när det gäller ojämlikhet i skolan.

 Inför valet 2018 sa makthavarna att man ville bryta trenden genom att förstärka skolan i området, men tyvärr visar inga skolresultat i förorterna någon positiv effekt av detta än. När ungdomarna går ut skolan utan att vara kvalificerade till gymnasiet försvårar det deras etablering i samhället. Och dåliga skolresultat i kombination med en låg framtidstro är en av många faktorer som skapat ungdomsgängen.

Samhällets struktur i dag underlättar för infödda svenskar att skaffa viktiga samhällspositioner som leder till en ordnad tillvaro medan andra på förhand är förlorade utan bra framtidsutsikter. Det är en grogrund för uppkomsten av ungdomsgäng. Det behövs resursstärkande åtgärder i förorterna, för att minimera risken för att kriminalitet går ned i åldrarna.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 5 augusti 2020 kl 05:05
Uppdaterad: 6 augusti 2020 kl 12:36

Skribent

Kahin Ahmed
samhällsvägledare, Aktivist i Rinkeby (C)