EU:s flyktingpolitik Hela debatten

Oacceptabelt att göra Turkiet till EU:s gränsvakt

Förslaget till en överenskommelse med Turkiet är inte acceptabelt. Det försämrar situationen för redan utsatta människor och åsidosätter internationell asylrätt, skriver Europaparlamentarikern Malin Björk (V).

Mötet häromdagen mellan EU och Turkiet resulterade i ett förslag till en överenskommelse som enligt UNHCR strider mot internationell rätt. Om uppgörelsen blir verklighet innebär det också att EU legitimerar Turkiets alltmer auktoritära styre och ser genom fingrarna vad gäller Erdogans attacker på pressfrihet och förtrycket av kurderna. Allt för att stoppa flyktingar från att ta sig till Europa.

Beslutet innebär att Grekland ska deportera samtliga flyktingar tillbaka till Turkiet. Det sägs vara juridiskt möjligt efter att Grekland erkänner Turkiet som ett säkert land. För varje flykting som deporteras ska en syrier i Turkiet omlokaliseras till ett EU-land.

Beslutet är i linje med EU-kommissionens förslag om en europeisk gräns- och kustbevakning som föreslås få rätt att ta initiativ till deportering utan att behöva medlemslandets godkännande.

När UNHCR:s  flyktingkommissarie Filippo Grandi talade till Europaparlamentet beklagade han att FN-organet inte fått vara delaktigt i att utarbeta EU:s svar på flyktingsituationen och dömde sedan ut de centrala delarna av den föreslagna överenskommelsen mellan EU och Turkiet.

UNHCR anser inte att massavvisningar är förenligt med internationell asylrätt eftersom rätten till en individuell prövning försvinner.

Det är en refoulmentpolitik vi inte sett hittills. UNHCR menar också att vidarebosättningsåtaganden bör gälla inte bara syrier och inte bara från Turkiet, utan också från Jordanien och Libanon.

EU gillar att prata om europeiska värderingar, om mänskliga rättigheter och vikten av demokrati. Men när det kommer till skarpt läge då ekar orden tomma. Samtidigt som Turkiets president Erdogan har trappat upp våldet mot kurderna i östra Turkiet har EU ökat sina förhandlingar med Turkiet.

Valrörelsen i Turkiet kantades av attacker och de kurdvänliga vänsterpartiet HDP:s vallokaler brändes ned. När EU nu gör Turkiet till sin gränsvakt sänder det helt fel signaler och riskerar att förstärka den auktoritära och militaristiska utvecklingen i landet.

Uppgörelsen med Turkiet innebär att landet kommer att få minst 30 miljarder kronor för att ta emot flyktingar. Det är alltså inte brist på resurser som får EU att avsäga sig sitt folkrättsliga ansvar för att ta emot asylsökande människor.

Det handlar enbart om en politisk ovilja. Vad är det som får EU att anse att Turkiet är lämpligare än EU att ta emot flyktingar? Turkiet som inte ens får ingå i EU, inte minst på grund av landets brott mot de mänskliga rättigheterna. Det är inget annat än hyckleri.

Detta innebär inte att EU inte ska samarbeta med Turkiet och andra länder om att ta emot människor på flykt utan krig och förtryck. Turkiet har redan tagit emot tre miljoner flyktingar. Men det här är något annat.

Det är att dumpa vårt eget ansvar på auktoritär och opålitlig stat. De som drabbas mest av att EU frånsäger sitt ansvar är förstås alla de människor som inte ser någon annan utväg än att lämna sina hem för att söka en tryggare plats. Deras öde lämnas åt länder som EU självt inte anser leva upp till EU:s standarder.

Även nationalistiska och rasistiska krafterna runtom i Europa gnuggar sina händer. Överenskommelsen bekräftar deras världsbild om att flyende människor är ett hot mot Europa och Europas värderingar, men sanningen är att de europeiska värderingarna numera är att åsidosätta mänskliga rättigheter och internationell rätt, samtidigt som man ger rasisterna fritt spelrum.

EU har länge byggt sitt fort Europa, med målet om att försvåra för människor att ta sig in. Med det här förslaget till överenskommelse lägger man ytterligare stenar till muren samtidigt som man stödjer en demokratifientlig, auktoritär utveckling i Turkiet. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.