Trygghet

Oacceptabelt att centrala Göteborg har blivit otryggt

Poliserna på fältet i Göteborg arbetar hårt med trygghetsfrågorna, men deras resurser räcker inte till för att göra staden trygg. I väntan på att fler poliser utbildas och att organisationen utökas måste kommunen ha någon form av verktyg för att skapa ökad trygghet, skriver Axel Josefson (M), tillträdande ordförande kommunstyrelsen Göteborg.

Många orter i Sverige har i dag problem med omfattande kriminalitet. Den viktigaste åtgärden är fler poliser. Sveriges rättsvårdande myndigheter behöver förstärkas för att motsvara en ny verklighet. Men i väntan på sådana reformer behöver också kommunerna verktyg för att bättre kunna hantera otrygghet lokalt.

Göteborg har sedan länge ett gott rykte som en vänlig och välkomnande stad. Tyvärr har den positiva bilden på senare år fått sällskap av en dystrare. Delar av centrala Göteborg är otrygga.

Platser som Brunnsparken, Kanaltorget och Nordstan är under delar av dygnet tillhåll för grupper av män som agerar som om det offentliga rummet enbart var deras. Göteborgarna känner inte igen sig i stadens hjärta.

Det handlar inte bara om en upplevd otrygghet som vissa menar. Bara under 2018 har det inträffat två mord och flera knivskärningar i Brunnsparken och på gatorna runt omkring. Enligt poliserna som jobbar på fältet har narkotikabrotten ökat dramatiskt. Området är otryggt.

Vem som helst kan åka till Göteborg och själv se situationen i delar av centrum. Droghandeln pågår påfallande öppet. Vi som är kommunalråd i Göteborg ser det varje dag. Kommunstyrelsen har sin arbetsplats vid Gustav Adolfs torg och droghandel sker bokstavligt framför vår dörr.

För att göra något åt situationen drev alliansen i Göteborg igenom ett förslag om att göra begränsade delar av innerstaden till så kallade paragraf 3-områden. Inom dessa skulle ordningsvakter ha utökade befogenheter att patrullera samt gripa eller avvisa personer som begår brott.

Nu har Polismyndigheten dessvärre sagt nej till stadens ansökan. Vi tänker dock gå vidare för att få frågan prövad i domstol. Skulle det visa sig att domstolen inte tycker att det finns utrymme i lagen kommer vi att försöka använda våra representanter i riksdagen för att få till lagändringar.

För mig är paragraf-3 områden i det här läget en rättvise- och en demokratifråga. Göteborgs offentliga miljöer ska vara tillgängliga för alla. Det ska inte spela roll om du är man eller kvinna, ung eller gammal. Det ska heller inte spela någon roll vilken tid på dygnet det är. Du ska kunna känna dig trygg i din egen stad.

Om det dyker upp gäng som inte respekterar andra människor och som ser staden som deras egen måste samhället agera. Jag tror att kommunpolitiker över hela Sverige känner likadant.

Trots att poliserna på fältet i Göteborg arbetar hårt med trygghetsfrågorna har deras resurser inte räckt. Då kan inte den lokala politiken bli stillasittande. Om medborgarna upplever att de folkvalda inte förmår att hantera en så grundläggande uppgift som trygghet i det offentliga rummet kommer tilltron till de demokratiska institutionerna att urholkas.

Den viktigaste åtgärden för att minska kriminaliteten i Sverige är som sagt fler poliser. Men att utbilda och utöka organisationen kommer att ta tid. I väntan på fler poliser måste kommunerna ha någon form av verktyg för att skapa ökad trygghet.

Att lokalt besluta om paragraf 3-områden och sedan använda ordningsvakter är ett sätt att faktiskt göra skillnad och skapa mer trygghet. Jag tycker att det är ett verktyg som ska finnas ute i kommunerna.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.