Närmare en och en halv miljon människor i Sverige arbetar i offentlig sektor. De bär ett tungt ansvar för att medborgare ska få den service och hjälp som de behöver. Därför var det allvarligt när kritiken tornade upp sig mot ledarskapet och styrningen i förvaltningen för några år sedan. Sjuksköterskor, läkare, poliser, lärare, socialtjänsthandläggare och andra vittnade om arbetsförhållanden där de upplevde sig misstrodda av sina chefer och där administration och kontroll prioriterades framför kärnverksamheten.
Tillitsdelegationen tar sikte på just denna problematik. Sedan sommaren 2016 har vi lyssnat på hundratals röster under en mängd studiebesök och seminarier i välfärdsverksamheter från Kiruna i Norr till Lomma i söder. När vi nu sammanfattar erfarenheten står det klart att mängder av lovande lokala initiativ redan pågår för att vända styrningskulturen.
Idag fredag inleds steg 2 i Tillitsdelegationen arbete, i och med att våra försöksverksamheter sjösätts. Detta är fallstudier av pågående och nystartade initiativ med ett stort moment av tillitsbaserad styrning, det vill säga en inriktning mot att minska detaljkontrollen, underlätta samverkan och skapa en mer motiverande, innovativ, och brukarcentrerad förvaltning. Dessa försök ska följas självständigt av kvalificerade forskare från Sveriges högskolor och universitet. Syftet är att förstå hur den tillitsbaserade styrningen kan omsättas i konkret praktik, men också att utveckla teori för att stimulera forskningen på området.
De utvalda försöksverksamheterna är kärnan i det offentliga välfärdsåtagandet: förskola, grundskola, socialtjänst, äldreomsorg, hemtjänst, LSS-omsorg, psykiatrisk vård och omsorg och sjukvård. Intresset för medverkan har överträffat alla våra förväntningar.
Parallellt med försöken påbörjas arbetet med en kunskapsbank som samlar exempel på utvecklingsarbete. Vi vill uppmuntra alla kommuner, landsting och myndigheter att bidra till denna. Vi sjösätter också en rapportserie och förbereder för en kommande forskningsantologi.
Satsningen med försöksverksamheterna är unik på flera sätt. En aspekt är det nära samarbetet med forskarsamhället. Det borgar inte bara för kvalitet och en systematisk metod, utan också för kritiska perspektiv och nyansering. Den tillitsbaserade styrningen kommer naturligtvis med en rad risker och avvägningar som måste belysas. Exempelvis finns det medarbetare som hellre önskar tydliga ramar och incitament, än det utrymme som tilliten medför.
Det finns också fall där lagkrav gör att bedömningsutrymmet är snävt. Den livsviktiga kontrollen mot brott och missbruk måste självklart också värnas. En annan unik aspekt är det ljus som sätts på den lokala praktiken. En tredje aspekt är tonvikten vid mjuka faktorer, som värderingar, kultur och ledarskap.
Med dessa steg vill vi lägga grunden för en styrning präglad av större tillit och arbetsglädje. Det är inte en kravlös kultur vi arbetar för, utan en kultur där man prioriterar mellan de krav och regelverk som är nödvändiga och de som inte är det. En kultur där uppföljning av verksamheter fokuserar på kvalitet snarare än på prestationer, och där verksamheter upplever en stor nytta av uppföljningen i sitt utvecklingsarbete.
Det här är en unik satsning i svensk förvaltning. Vi ser fram emot att fortsätta arbeta nära alla offentligt finansierade verksamheter – både de som ingår i våra försöksverksamheter och de som inte gör det.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
