Helgläsning 2016 Hela debatten

Nytt kommunalt uppdrag kräver nytt ledarskap

Under julhelgen lastar vi våra bilar och kör kors och tvärs över landet. Många tillbringar julen i den hemort de en gång lämnat. Per Schlingmann skriver här om vad alla de kommuner som blivit platser man lämnar för storstäderna bör göra för att bli platser man stannar i – eller flyttar till.

De senaste åren har jag haft förmånen att träffa kommunledningar, myndigheter, regionala samarbeten, fastighetsbolag, centrumföreningar och andra och pratat om platsens ökade betydelse. För mig har en sak blivit tydlig: det kommunala ledarskapet är i förändring. En ny typ av kommun och nya uppgifter för det lokala ledarskapet växer fram där förmågan att skapa attraktionskraft står i centrum.

För mig är det intressant att tänka tillbaka på min egen uppväxt i Borås. Jag blev tidigt politiskt aktiv och ett tidigt minne är hur jag tyckte att det tog emot att åka till Stockholm. Jag kunde då inte förstå att människor av fri vilja valde att bo och leva så tätt. Trots det gjorde jag som många andra. Efter avslutade studier flyttade jag till Stockholm. Då någon gång kom diskussionen om Internet igång och jag var själv en tidig användare. Liksom många andra var jag övertygad om att räddningen hade kommit. Ny teknologi skulle befria människor från geografin. Vi skulle kunna bo och verka i hela landet och kommunicera med varandra via de nya teknologiska landvinningarna.

Idag kan jag konstatera att jag fick fel. Hundra procent fel. Tvärtom har den fysiska platsen blivit viktigare och det är de urbana miljöerna som vinner. Aldrig har vi flyttat till städer i sådan takt som nu. Och aldrig har vi rest så mycket som nu. Det är i städerna vi möts, skapar ekonomiska värden (innovationer), lär av varandra och utvecklas genom möten. Digitaliseringen förstärker denna utveckling.

Skälen till att den fysiska platsen blivit viktigare och städerna blir vinnare är flera.

I en ekonomi där våra mänskliga förmågor är de viktigaste råvarorna så är det genom innovation och samarbete mellan människor som ekonomiska värden skapas.  

När all kunskap blir tillgänglig för alla ökar värdet av den tysta kunskapen, det vill säga den kunskap som vi bär på men som vi inte kan omvandla till skrift eller tal och föra vidare. Erfarenheter, känslor, gehör. Den riktigt värdefulla kunskapen lär vi oss genom erfarenhet och att vara nära varandra. Den traditionella utbildningen har inte spelat ut sin roll, men är inte längre tillräcklig.

Och sedan ska vi inte glömma det kanske mest fundamentala: vi människor gillar uppenbarligen att umgås med varandra (på våra egna villkor). Vi bor gärna nära varandra, trängs i trånga gränder snarare än på öppna torg.

Detta förändrar det kommunala uppdraget med sitt fokus på att erbjuda medborgarna förutsättningar i form av tillgång till högkvalitativa välfärdstjänster, en fungerande infrastruktur, ett gott företagsklimat och annan offentlig service. Detta är nödvändigt och vi kan också konstatera hur faktorer som kvalitet i skolorna, företagsklimatet och tillgång till ett brett kulturutbud spelar en central roll för attraktionskraften på en plats. Men, likt den traditionella kunskapen förpassas detta från att har varit tillräckligt för framgång till att vara nödvändigt, men inte längre tillräckligt.

Den politiska uppgiften måste nu i högre utsträckning handla om hur man skapar attraktionskraft. Politiken utvecklas till ett attraktionsspel där den som lockar människor och kapital vinner. Vi måste skifta från ett medborgarperspektiv, till att också tänka kommunen som plats. Och det är platsens helhet som lockar.

Det handlar om en ny typ av ledarskap. Naturligtvis behövs en väl fungerande samhällsplanering om stadsutveckling och offentliga miljöer, men i stigande utsträckning också en idé om vad det är för plats vi vill utveckla. Att initiera en framtidsdiskussion blir i sig centralt och i denna måste förutom medborgarna också bygg- och fastighetsbolag, liksom alla de som skapar platsens innehåll engageras (krögare, musik, kultur, handel). Det som uppstår på platser med idéer framåt är en rörelse och att vara i rörelse är något som lockar. Det växer fram ett behov av ett nytt ledarskap och nya uppgifter, bortom höger eller vänster.

1. Ta befäl över platsen! 

Samla människor och aktörer och definiera en väg framåt. Skapa arenor och bjuda in även utomstående att bidra. Etablera en tydlig idé, en målbild av hur platsen kan utvecklas. Och ju mindre plats i termer av befolkning och täthet, desto spetsigare måste idén vara.

2. Det är i de tredje rummen det händer! 

Överallt i våra urbana miljöer ser vi det. De tredje rummen (bortom bostad och arbetsplats) växer som svampar och skapar värde. Det kan vara caféer och bibliotek, men i tilltagande grad även utpräglade co-working platser. Platser där man kan lösa medlemskap, få en plats att arbeta och träffa andra. Detta svarar mot den kraftiga ökning vi ser av egenanställda. Ju fler tredje rum, desto större flexibilitet. Ju fler sådana platser desto fler möten och därmed mer lärande och innovation.

3. Tänk urbant, oavsett kommunens lokalisering eller storlek. 

Urbanitet handlar om hur vi människor interagerar i de offentliga rummen. Ha alltid människorna som utgångspunkt. Skapa mötesplatser, se till att skapa utrymme för de tredje rummen. Skapa hållbara platser där det är enkelt att röra sig inom platsen och till andra platser.

4. Bejaka mångfald, olikhet och inflyttning. 

Ekonomisk utveckling handlar om innovation och är det något erfarenheterna visar så är det att mångfald stimulerar innovation. När människor med olika bakgrunder och kompetenser möts så stimuleras nytänkande. En hög andel inflyttade innebär att platsen tillförs människor som är i rörelse och saknar historiska band till platsen. Det senare motverkar ”not in my backyard”-tänkande. Särskilt viktigt för lärande och utveckling tenderar samverkan mellan akademin, entreprenörer och de traditionella företagen att vara. Att utveckla platser som är inkluderande är långsiktigt centralt, både av sociala skäl, men också ekonomiska. Ju mer inkluderande platser är, desto fler får komma till sin rätt och desto bredare blir företagens bas för rekrytering. Utgångspunkten måste vara att ta vara på all talang.

5. Bejaka innovation i de kommunala verksamheterna. 

Med det kommunala självstyret har vi lagt ansvaret för viktiga verksamheter på lokal nivå. Det har många fördelar, men innebär också att det finns ett viktigt ansvar i varje kommun att utveckla verksamheterna. Här finns möjligheter att låta den egna verksamheten bli en föregångare. Låt medarbetare få ”innovera”, bjud in externa företag. Se kommunens verksamhet som en testbädd för det civila samhället och entreprenörer. Samla alla krafter som vill utveckla verksamheterna. Lär av andra.

6. Dra fördelar av den nya ekonomiska geografin. 

Vi skiftar nu en multinationell världsekonomi där nationer var centralpunkterna till en multiurban där städerna står i centrum. Oavsett hur vi förhåller oss till detta så gäller det att koppla upp sig till det urbana blodomloppet. Om du inte geografiskt inte ligger i detta blodomlopp, se till att koppla upp dig mot detta. Det handlar om goda persontransporter och för det lokala näringslivet att integrera sig i de urbana värdekedjorna. En konferensarrangör i en mindre kommun berättade för mig att 80 procent av bokningarna kom från människor med 08 som prefix i sitt telefonnummer, en hustillverkare i en annan kommun meddelade stolt att de anställde fler därför att Stockholm växer. Skapa vägar in till de större städerna.

Det diskuteras ofta vilka nya krav som ställs på ledarskapet i privata företag, men behovet av att hitta nya former för ledarskap i våra kommuner, som blir allt viktigare som platser, är minst lika viktigt. Ibland kallar man den typen av uppgifter jag hänvisar till för Place Branding, som om det enbart handlar om att kommunicera den egna platsens unika fördelar. Det är viktigt, men uppdraget är större än så – det handlar om att skapa framtidstro, generera utveckling i termer av faktiska förändringar och locka människor. Att skapa attraktion i den stenhårda konkurrens som finns om människor är kanske den viktigaste uppgiften för kommunerna. Det är bara så resurser kan säkras för framtidens välfärd.

Läs även repliken på ovan: I Luleå kan vi det här med attraktionskraft

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.