Debatt
EU-direktiv
17 april 2018 kl 15:02

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

Nytt förslag hotar svensk skyttesport – helt i onödan

Det förslag till implementering av EU:s vapendirektiv som lagts fram går på en rad punkter mycket längre än vad EU kräver. Det skulle om det blev verklighet bland annat riskera att det EM i dynamiskt skytte som hålls i sommar blir det sista internationella mästerskapet som hålls i Sverige och den sista internationella tävling i grenen som svenska skyttar kan delta i.

Det här är en opinionstext

Den 20 april går remisstiden ut för förslaget om svensk implementering av EU:s vapendirektiv. Hur regering och riksdag hanterar sedan förslaget blir avgörande för skytteidrottens framtid. Skulle det förslag som utredaren lagt fram – som går mycket längre än vad EU kräver – bli lag skulle det innebära mycket stora problem för svensk skyttesport.

Trots regeringens uppdrag om en minimiimplementering där endast förslag där det ”är nödvändigt på grund av tvingande regler” skulle ingå, lade utredaren fram förslag som på flera punkter går avsevärt längre än vad direktivet kräver.

Utredaren föreslår bland annat att de vapen vi använder i vår idrott ska omklassas till samma kategori som krigsmateriel, exempelvis luftvärnsrobotar, i praktiken skulle detta omöjliggöra internationellt tävlande, eftersom inga flygbolag tillåter att man tar med sig krigsmateriel. Enligt direktivet skulle däremot våra sportskyttevapenvapen även fortsättningsvis stanna i kategori B och kunna användas med vanliga sportskyttemagasin.

Utredaren föreslår vidare – trots att direktivet inte kräver det – att det ska bli tillståndsplikt på fler vapendelar, bland annat för magasin och ”avfyringsmekanismer”, samt en utökning av det kritiserade systemet med tidsbegränsade licenser. Det sistnämnda förslaget är särskilt anmärkningsvärt i och med att regeringen när utredningen tillsattes skrev att målet var att ”minska administrationen och förkorta handläggningstiderna i tillståndsärenden”. 

EU-kommissionen lade 2015 fram ett förslag om nytt EU-vapendirektiv som om det blivit verklighet inneburit ett dråpslag mot skytteidrotten i Europa. Förslaget kom föga förvånande ett möta mycket skarp kritik. Bland dem som avstyrkte återfanns förutom idrottsrörelsen även Naturvårdsverket och Försvarsmakten. Kritiken kom inte bara från berörda i Sverige utan från alla EU-länder. I förhandlingar mellan kommissionen, rådet och Europaparlamentet togs därför ett nytt, betydligt mindre restriktivt förslag fram. Detta antogs sedan av EU och sedan av riksdagen – även om fyra riksdagspartier röstade nej, eftersom de fann att även kompromissförslaget var alltför långtgående.

Eftersom Sverige redan har extremt restriktiva regler för vapeninnehav kom det slutligt antagna kompromissförslag inte att kräva några större förändringar, utan snarare förtydliganden om att Sverige redan uppfyller kraven. I kombination med de undantag som EU-direktivet möjliggör för idrottsskyttar skulle det – även om det bästa såklart hade varit att det inte gjordes några ändringar – gå att hantera.

Sverige har exempelvis sedan decennier en ordning där föreningarna certifierar medlemmarna och lämnar intyg att de är aktiva. Det innebär att det redan för varje idrottskytt som har vapen finns ett sådant godkännande som EU-direktivet säger kan ge möjlighet att inneha kombinationen av halvautomatiska sportgevär och sportskyttemagasin som annars skulle förbjudas.

När det gäller den avgörande frågan om klassificeringen av vapen, som avgör om vi, och framtidens idrottsmän och idrottskvinnor, ska kunna fortsätta utöva exempelvis dynamiskt sportskytte, är det nödvändigt att Sverige aktivt konstaterar att den ordning vi redan har är tillfyllest. Så hanterade vi också implementeringen av EU:s förra vapendirektiv som Sverige tvingades implementera vid EU-medlemskapet.

Eftersom utredarens förslag om femårslicenser, och tillståndsplikt för magasin och andra licensfria vapendelar inte omfattas av direktivet kan de däremot förkastas rakt av.

Skytte är Sveriges åttonde största idrott och utövas i form av en rad olika grenar. Vår idrott, dynamiskt sportskytte, innebär att man skjuter på flera tavlor som står på olika avstånd på tid. Precis som i skidskytte vinner den som är snabbast. Sverige har på senare år skördat stora framgångar i grenen med flera medaljer på EM och VM. Sportens krav på både precision och snabbhet gör den mycket träningskrävande – på senare år har emellertid både de aktiva och förbundet fått lägga mycket tid som kunde gått till träning eller på att arrangera tävlingar åt att försöka stoppa olika politiska förslag som hotar idrotten. Det är tid vi mycket hellre skulle ha lagt på idrotten.

I augusti hålls Europamästerskapet i dynamiskt gevärsskytte i Karlskoga. Detta kan bli den sista internationella mästerskapstävling som hålls i Sverige och det sista året vi kan tävla i andra länder. Politikerna måste nu ta sitt ansvar och se till att implementeringen av direktivet inte går längre än vad EU kräver. Därmed räddas även skyttesporten.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.