Regeringen vill slopa överskottsmålet Hela debatten

Nytänkande krävs när överskottsmålet tas bort

Regeringens besked om att utreda överskottsmålet är välkommet. Däremot måste mer av nytänkande till för att regeringen ska landa rätt i sin översyn av överskottsmålet. Reglerna för statens sparande behöver moderniseras och vässas utan att finanspolitiken blir slapphänt.

Det vore oklokt att stirra sig blind på att sänka kravet på statens finansiella sparande. Att byta ut ett stelt mål mot ett annat löser inte grundproblemet att vad som är en rimlig nivå på statens sparande beror på en rad faktorer. Ett balansmål är förvisso rätt i dag, men om de offentliga finanserna över tid urgröps kan ett högre krav på statens finansiella sparande åter vara motiverat.

Därför måste reglerna för statens sparande moderniseras och vässas utan att riskera släpphänt finanspolitik.

Överskottsmålet har fyllt ett viktigt syfte och bidragit till att Sverige i dag tillhör de länder i Europa med starkast offentliga finanser. Samtidigt begränsar överskottsmålet i sin nuvarande form den ekonomiska politiken när Sverige egentligen skulle ha råd att stimulera ekonomin.

Sverige skulle tjäna på att framtidsinvestera. Det råder brist på bostäder och det finns ett skriande behov av bättre infrastruktur och kommunikationer, särskilt i storstadsregionerna. Resurser som skulle frigöras med ett nytt mål för statens sparande måste få gå till produktiva investeringar. Regeringen bör avhålla sig från att bygga ut de system som inte är till gagn för Sveriges långsiktiga tillväxt.

Huvudsyftet med en översyn av överskottsmålet måste vara att befästa överskottsmålets funktion som garant mot ansvarslös finanspolitik samtidigt som budgetramverket görs mer flexibelt. Detta kräver nytänkande och därför måste regeringen i direktiven för sin aviserade utredning öppna upp för ett mer nyanserat förhållningssätt till överskottsmålet.

Genom att bygga in en dynamisk mekanism i budgetramverket kan överskottsmålet garantera sunda offentliga finanser utan att för den delen fjättra den ekonomiska politiken i tider då ekonomin behöver stimuleras.

Automatiska skyddsspärrar som byggs in i systemet skulle tillåta för mer flexibel finanspolitik som anpassas efter tillståndet i de offentliga finanserna. I praktiken innebär det att sparkravet sänks när ladorna är fulla men att kravet på att bunkra upp ökar om bufferten sinat, exempelvis genom att statsskulden börjat närma sig stabilitetspaktens kritiska nivå om 60 procent av BNP.

Stockholmsregionen tillhör en av Europas snabbast växande storstadsregioner. En förutsättning för att tillvarata regionens möjlighet som tillväxtmotor för hela Sverige är att det investeras i bland annat bättre tunnelbana och övrig kollektivtrafik. Vägförbindelserna måste bli bättre liksom förutsättningarna för flyget. 

Finanspolitiken måste kunna möta de utmaningar som Sverige står inför. Det är dock avgörande att reglerna för statens finansiella sparande reformeras på ett sätt som både säkrar sunda offentliga finanser samt möjliggör för en mer effektiv finanspolitik. Detta skulle gynna både jobb och Sveriges konkurrenskraft.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.