Psykisk ohälsa

”Nyansera debatten kring ungas psykiska ohälsa”

Allt fler alarmistiska budskap cirkulerar om ungas psykiska hälsa i olika sammanhang. Vår kunskapsöversikt visar att förekomsten av psykisk ohälsa bland unga, både i form av psykiska besvär och diagnoser, inte har förändrats från år 2000. Däremot är det betydligt fler unga som får vård, konstaterar företrädare för Mind.

Allt fler alarmistiska budskap cirkulerar om ungas psykiska hälsa i olika sammanhang. Samtidigt framkommer i flera undersökningar att unga faktiskt också mår bra, vilket ger en svårtolkad bild av verkligheten.

Minds stödlinjer tar emot cirka 25 000 anonyma samtal varje år, varav en majoritet av de stödsökande är mellan 15–24 år. Många unga berättar om ensamhet och beskriver svårigheter med att hantera sina livsutmaningar. De som har kontakt med vården, uttrycker ofta att de inte får det stöd de behöver.

Mind vill med kunskapsöversikten ”Unga mår allt sämre – eller?” klargöra den aktuella bilden om ungas psykiska hälsa i Sverige och lyfta fram förslag till åtgärder.

Vi konstaterar att det finns en ökning av självrapporterade psykosomatiska symptom, medan resultat från andra rapporter, där flera studier vägts samman, visar att psykiska besvär i stort sett varit oförändrade sedan 2000-talet (Potrebny från 2017).

En sammanställning från Institute for Health Metrics and Evaluation, som görs i samarbete med WHO, visar en i stort sett oförändrad förekomst av depression och ångest bland unga i ålder 15–24 år under perioden 1990-2016 i Sverige.

Däremot har Socialstyrelsen i december 2017 visat att andelen unga i ålder 10–24 år som fått någon form av psykiatrisk vård nästan fördubblats under perioden 2006–2016.

En slutsats är därför att förekomsten av psykisk ohälsa bland unga, både i form av psykiska besvär och diagnoser, inte har förändrats från år 2000. Däremot är det betydligt fler som får vård. Vi anser såklart att det är en mycket positiv utveckling att fler får vård, eftersom psykisk ohälsa är ett av våra främsta folkhälsoproblem.

Samtidigt vill Mind nyansera debatten kring ungas psykiska ohälsa, då det finns en risk att alarmistiska budskap i sig påverkar ungas självbild negativt och bidrar till fokus på vård istället för prevention och främjande insatser.

Orsakerna till att fler uppger psykiska besvär är komplexa. En anledning är sannolikt att yngre generationer i dag är öppnare med sina känslor och har lättare att prata om psykiska besvär, vilket är något som kan påverka den ökade rapporteringen av vissa negativa känslor.

I dag finns även en tendens i att individualisera dåligt mående, det vill säga att söka alla svar hos individen. Det kan leda till behandling och medikalisering av helt normala känsloreaktioner. Det kan också bidra till en uppfattning bland unga att de är särskilt sårbara och kanske inte kan ta itu med de svårigheter de möter. I många fall är det i stället individens situation som behöver förändras, och ibland rentav någonting i hela samhället.

Unga som uttrycker att de mår psykiskt dåligt behöver tas på största allvar och få tillgång till rätt slags hjälp. De unga som behöver sjukvård för sina psykiska besvär behöver få ett mycket snabbare, mer individanpassat och koordinerat stöd.

Vuxna i ungas närhet behöver lyssna på deras behov och beskrivningar av hur deras situation ser ut för att kunna bidra och ge rätt slags vägledning.

Riskgrupper, till exempel unga som har svårt att klara skolan, behöver särskild uppmärksamhet för att förhindra utslagning. Förekomsten av psykisk ohälsa hänger nära samman med unga människors livschanser.

Ska den psykiska hälsans förbättras behöver fler klara skolan. I dag saknar cirka 15 procent av grundskoleeleverna godkända betyg för att gå i gymnasium och 30 procent av elever som avslutade gymnasiet år 2015 saknade grundläggande behörighet till högskola.

Utifrån rapporten, rekommenderar vi följande:

  1. Sjukdomsförklara inte i onödan
  2. Ge unga färdigheter som hjälper dem hantera livet
  3. Ge bättre vård till utsatta unga
  4. Var närvarande som medmänskliga vuxna

Sammanfattningsvis vill vi uttrycka att vi inte vill att unga ska behandlas som sjuka, när de har fullt normala känsloreaktioner och inte ska behöva vänta på den vård de behöver för psykiska besvär.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.